Tekniska museets blogg

Månad

november 2011

Till NördCafeet idag har jag köpt en träplatta som är 2 meter bred och 2,5 meter lång . Av den skall vi såga till en rund arena för sumorobotar. Arenan ska vara 154 cm i diameter, och målas svart med… Fortsätt läsa →

Joakim Larsson och Michael Huber från Stockholms Robotförening bygger och programmerar robotar som tävlar i internationella brottningsturneringar. På onsdag (23 november) gästar de Tekniska museets Nördcafé för att berätta om sitt brinnande intresse för robotar. Jag ringde Jocke och kollade… Fortsätt läsa →

När Tekniska museet hade sin ”Antikrunda” för modelljärnvägar i söndags (20 nov) fick experten Peter Langhorst syn på denna gamla motorvagn av fabrikat Märklin från ca 1950 och insåg att den var värd omkring 50.000kr. Ägaren blev minst sagt lite… Fortsätt läsa →

Tandborsten kan ej rädda dem

Tanborstarna kunde inte nå in i tandköttsfickorna lika framgångsrikt som tandsprutan.

Enligt Dagens Nyheters artikel om en studie av ungdomars frätskador på tänderna dricker tonåringar upp till 167 liter läsk per år.

Då kanske detta fynd från år 1938 i Tekniska museets arkiv kan komma väl till pass. Illustrationen är tagen ur en reklambroschyr för Paulins tandspruta med rubriken "Tandborsten kan ej rädda dem". Med hjälp av sprutan var det lätt att göra rent mellan tänderna och uppe i tandgårdens skrymslen och vrår vid tandköttet. Tandsprutan kopplas till handfatets vattenkranar. Det var två kranar då, varmt eller kallt...

Gabriel Paulin var civilingenjör och uppfinnare. Den mest spridda var en teknik för barometrar med hög precision. Han tog ut flera patent omkring 1920 både i Sverige och internationellt. Tillverkning av instrument enligt "System Paulin" skedde både hos C.E. Johansson i Eskilstuna och i USA. Barometern kunde användas som höjdmätare i flygplan och uppfinningen kom verkligen rätt i tiden då flyget just börjat få luft under vingarna. Meteorologer och arkeologer var andra användare. Meteorologer kunde man förstå, men arkeologer? Paulins barometer hade så god precision att den kunde användas på marken för att registrera höjdskillnader. Sedan var inte steget så långt till en precisionsmanometer för blodtrycksmätning, det blev också en produkt från System Paulin AB. Tandsprutan däremot fick kanske inte samma spridning. Ville man köpa en fanns det på NK i Stockholm, enligt broschyren, varuhuset hade ensamrätt på försäljning. Utanför huvudstaden var det inte lika lätt att hitta återförsäljare utan man fick vända sig direkt till civilingenjör Paulin i Nockeby. Har du kanske sett en sådan tandspruta, kanske använt till och med? Låt oss veta! En sista fråga: vem var "Lill-Greta" på bilden?

Enligt Dagens Nyheters artikel om en studie av ungdomars frätskador på tänderna dricker tonåringar upp till 167 liter läsk per år. Då kanske detta fynd från år 1938 i Tekniska museets arkiv kan komma väl till pass. Illustrationen är tagen ur en reklambroschyr för Paulins tandspruta… Fortsätt läsa →

…dom ska fixa så att Google på sin supervanliga sida har en doodle på Polhem den 18 december.  Vet ni vad jag menar med detta? Inte? –En doodle  är den dagslogga som Google har varje dag på sin sida. Och… Fortsätt läsa →

Museet fick nyligen en förfrågan från ett samarbetsprojekt mellan ett par museer i Danmark och Tyskland. Den handlade om ett samtalsskydd för telefoner som formgavs 1958 av Osborne Johansson för varuhuset Ferd. Lundquist & Co i Göteborg. Kunde det hända… Fortsätt läsa →

Rymdutställningen drar vidare

Sedan i januari har man kunnat se glänsande rymdkapslar och andra unika rymdsaker på Tekniska museet. Satt astronauterna verkligen i så trånga utrymmen? Så länge? Klaustrofobin kittlade till. Nu är utställningsperioden över och allt är prydligt förpackat för transport till sydligare… Fortsätt läsa →

Träffa Stockholms största hissentusiast på Nördcafé

Han har filmat över 1 000 hissfärder senaste året, och har nära 50 000 visningar på sin Youtubekanal. På onsdag 16/11 gästar Stockholms största hissentusiast Tekniska museets Nördcafé.

Polhems & Buschenfeldts segelbil

© 2020 Tekniska museets blogg — Drivs med WordPress

Tema av Anders NorenUpp ↑