En av de första persondatorerna som gick att köpa var svensk och konstruerad av ett antal teknologer i Linköping. Datorn hette LYS-16. Den 28 november 2012 var en av upphovsmännen till LYS-16, Michael Pääbo, på Tekniska museet och skänkte ett exemplar av denna raritet.

De första datorerna var stora som rum och mångmiljoninvesteringar, men med utvecklingen av transistorn kunde datorerna börja krympa, både till storlek och till pris, samtidigt som kapaciteten ökade. Med 1960-talets transistorbestyckade så kallade minidatorer kunde allt fler lära sig att använda datortekniken vid universiteten och många drömde även om att rent av äga en egen dator. Fortfarande var datorerna långt dyrare än vad en privatperson hade råd med och på tok för stora för att utrusta studentrum eller hemmakontor med. När 1960-talet övergick i 1970-tal ledde de allt vanligare drömmarna om en egen personlig dator till flera utvecklingsprojekt. Åren 1970 och 1971 lanserades små embryon till persondatorer: Kenback-1 och Datapoint 2200. De var utrustade med så kallade TTL-chips. Den förstnämnda programmerades med maskinkod genom reglage medan den andra var att betrakta som en programerbar dataterminal för uppkoppling mot en centraldator.

När företaget Intel lanserade den första kommersiellt tillgängliga mikroprocessorn i november 1971 skapades nya förutsättningar för en helt ny sorts dator som var betydligt mindre och billigare än de stora skåp som kallades för minidatorer och dessutom kraftfullare än de försök med persondatorer som hade gjorts tidigare.

Den första mikroprocessorn var Intels 4-bitarsprocessor 4004, som användes till sådant som räknemaskiner. Egentligen hade Intel planerat att lansera en 8-bitars processor först och denna var tänkt att användas i Datapoint 2200, men den blev försenad och släpptes på marknaden först i april 1972 under namnet Intel 8008. Inledningsvis kom även denna processor mest att användas till bordsräknare. Den första datorn som använde en mikroprocessor var Q1 Lite från december 1972. Den var utrustad med just en Intel 8008 men dessvärre för alla hobbyintresserade till ett pris som inte gjorde den särskilt tillgänglig för privatpersoner. I januari 1973 introducerades en fransk mikrodator som också var utrustad med 8008-processorn, men till ett betydligt billigare pris. Denna dator hette Micral N. Den togs fram till det franska jordbruksforskningsinstitutet Institut National de la Recherche Agronomique och tillverkades av företaget R2E.

Under 1974 lanserades åtminstone två olika 8008-utrustade mikrodatorer i USA, SCELBI 8H och Mark-8. Målgruppen var huvudsakligen hobbyintresserade i USA och datorerna såldes i det ena fallet som byggsats och i det andra enbart som ett kopplingsschema. Samtidigt började man vid Linköpings universitets datorklubb Lysator diskutera möjligheten att konstruera en egen mikrodator. Med medel från STU, Styrelsen för Teknisk Utveckling, började föreningen konstruktionsarbetet under 1974 av vad de kallade för ”minimaldatorn”. Till skillnad från de andra proto-persondatorer som fanns vid tiden och som alla var utrustade med 8-bitarsprocessorer, valde Lysator att bestycka sin dator med mikroprocessorn IMP-16, ett 16-bitars mikroprocessorsystem från National Semiconductor. Vid Lysator ansåg de helt enkelt att 8 bitar verkade lite för klent och att risken fanns att den snabbt skulle bli föråldrad.

Den färdiga datorn, LYS-16, presenterades för första gången vid en radiovetenskaplig konferens i Linköping i april 1975. Under våren anmälde ett sextiotal personer intresse för att köpa en LYS-16 som byggsats. Den våren hade en ny amerikansk byggsatsdator börjat levereras till kunder: MITS Altair 8800. Den var baserad på Intels mikroprocessor 8080, en uppföljare till 8008. Det gick inte att göra särskilt mycket med denna dator som såg ut som en fyrkantig burk med några reglage och lysdioder. Altairdatorn kom ändå att få en relativt stor spridning och har bland annat gått till historien för att företaget Microsoft grundades för att utveckla ett programmeringsspråk, Altair BASIC, till den. Ofta har Altairdatorn felaktigt omnämnts som världens första persondator, möjligen på grund av att den var först med att få en någorlunda stor spridning.

De första LYS-16-datorerna levererades till kund i december 1975. De var då de första svensktillverkade persondatorerna som var tillgängliga på marknaden. Efter en andra omgång byggsatsleveranser under våren 1976 bestämde man på Lysator för att sälja tillverkningsrättigheterna till företaget ATEW i Flen som sedan tillverkade LYS-16-datorer på licens fram till maj 1978, då de ställde in sina betalningar och senare blev uppköpta. Totalt ska drygt 1000 LYS-16 ha sålts, bland annat till Svenska kraftnät. Under dessa år hann persondatorn slå igenom med datorer som Apple II och Commodore PET. En ny svensk dator höll även på att konstrueras – ABC80 – men det är en helt annan historia.