Tekniska museets blogg

Arkiv

Tandborsten kan ej rädda dem

Tanborstarna kunde inte nå in i tandköttsfickorna lika framgångsrikt som tandsprutan.

Enligt Dagens Nyheters artikel om en studie av ungdomars frätskador på tänderna dricker tonåringar upp till 167 liter läsk per år.

Då kanske detta fynd från år 1938 i Tekniska museets arkiv kan komma väl till pass. Illustrationen är tagen ur en reklambroschyr för Paulins tandspruta med rubriken "Tandborsten kan ej rädda dem". Med hjälp av sprutan var det lätt att göra rent mellan tänderna och uppe i tandgårdens skrymslen och vrår vid tandköttet. Tandsprutan kopplas till handfatets vattenkranar. Det var två kranar då, varmt eller kallt...

Gabriel Paulin var civilingenjör och uppfinnare. Den mest spridda var en teknik för barometrar med hög precision. Han tog ut flera patent omkring 1920 både i Sverige och internationellt. Tillverkning av instrument enligt "System Paulin" skedde både hos C.E. Johansson i Eskilstuna och i USA. Barometern kunde användas som höjdmätare i flygplan och uppfinningen kom verkligen rätt i tiden då flyget just börjat få luft under vingarna. Meteorologer och arkeologer var andra användare. Meteorologer kunde man förstå, men arkeologer? Paulins barometer hade så god precision att den kunde användas på marken för att registrera höjdskillnader. Sedan var inte steget så långt till en precisionsmanometer för blodtrycksmätning, det blev också en produkt från System Paulin AB. Tandsprutan däremot fick kanske inte samma spridning. Ville man köpa en fanns det på NK i Stockholm, enligt broschyren, varuhuset hade ensamrätt på försäljning. Utanför huvudstaden var det inte lika lätt att hitta återförsäljare utan man fick vända sig direkt till civilingenjör Paulin i Nockeby. Har du kanske sett en sådan tandspruta, kanske använt till och med? Låt oss veta! En sista fråga: vem var "Lill-Greta" på bilden?

Enligt Dagens Nyheters artikel om en studie av ungdomars frätskador på tänderna dricker tonåringar upp till 167 liter läsk per år. Då kanske detta fynd från år 1938 i Tekniska museets arkiv kan komma väl till pass. Illustrationen är tagen ur en reklambroschyr för Paulins tandspruta… Fortsätt läsa →

Christopher Polhem – din coolaste facebookkompis?

Lagom till 350-årsdagen har Christopher Polhem skaffat facebooksida! Klicka in och hälsa på honom och följ arbetet med den nya Polhemsutställningen som öppnar på Tekniska museet senare i höst! Och du som inte känner Polhem än - läs vår snabbintervju med honom här:   Hej Christopher Polhem! Namn: Polhem, Christopher Född: 18 december 1661 på Gotland Bor: Södermalm i Stockholm Familj: Gift med Maria Hoffman, sonen Gabriel, ingenjör och dottern Emerentia Talar: Tyska, gotländska och svenska Vänner: Samuel Buschenfeldt (reskompis), Emanuel Swedenborg, Carl Cronsteth och Augustin Ehrensvärd Utbildning: Visby katedralskola, Tyska skolan i Stockholm (avbruten skolgång), Uppsala universitet, studier i bland annat matematik och fysik (ej examen) Resor: Europaresa 1694-96 Karriär: Smådräng i Alsike (1673), uppbördsman på Vansta Säteri (1675), inspektor på Fållnäs gård (1685), Direktör över bergsmekaniken (1698) Konstmästare vid Falu Koppargruva, startar Stjernsunds bruk (1700) Religion: Ateist Politik: Liberal-radikal-konservativ Övrigt: Innehavare av Nordstjerneordern, adlad (1716), medlem av Vetenskapsakademien Äter: Vegetariskt i alla former, vetebullar och aprikostårta Dricker: Te, veteöl (egen tillverkning) och ett glas rött ibland Tobak: Snusar Avskyr: Latin, skråväsendet och handelshinder Favoritkungar: Karl XI och karl XII Personer som inspirerat mig: Pappa, Christiaan Huygens och René Descartes Motto: En ihållande flit blir till en vana, vana skapar lust, och lusten övervinner allt På nattduksbordet: Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica av Isac Newton Mest stolt över: Reparerat urverket i domkyrkan i Uppsala, Machina nova vid i Falu koppargruva, automatiska kuggskärningsmaskinen, låset och ett konstrukitonsförslag till Slussen i Stockholm Högsta önskan: Att Sverige utvecklas till ett industriland med massproduktion av metallvaror istället för ensidig råvaruexport, att vi satsar på teknisk utbildning för breda lager, att vi använder oss av vattenkraften fullt ut Om jag fått leva igen: Att jag varit född i en annan tidsålder

Lagom till 350-årsdagen har Christopher Polhem skaffat facebooksida! Klicka in och hälsa på honom och följ arbetet med den nya Polhemsutställningen som öppnar på Tekniska museet senare i höst! Och du som inte känner Polhem än – läs vår snabbintervju… Fortsätt läsa →

© 2021 Tekniska museets blogg — Drivs med WordPress

Tema av Anders NorenUpp ↑