Samuel August Andrée är känd för sitt våghalsiga försök att åka till Nordpolen med luftballong 1897. Färden slutade på isen på Vitön i juli 1897, besättningen försvann och hittades 33 år senare. Efter att negativen från den medtagna kameran lyckats framkallas kunde världen följa deras öde utifrån fotografierna och de dagböcker som hittades.

Luftbalollongen Örnen, strax efter landningen på isen 1897. Foto: Nils Strindberg.

Men Andrée hade fler strängar på sin lyra. Liksom många andra män av sin tid intresserade han sig för rasbiologiska frågor. Särskilt i ämnet frenologi.

Frenologi är idéer, vid tiden omnämnda som vetenskap, om att en människas egenskaper var placerade i olika delar hjärnan. När egenskaperna utvecklades började den delen av skallen bukta ut. Frenologerna hittade 35 möjliga olika utbuktningar.

Idag vet vi att denna ”forskning” inte bär någon som helst sanning eller vetenskapliga bevis.

Tankarna kring frenologi växte fram under 1800-talet och fortsatte in på 1900-talet, då intresset för skallformer, på både levande och döda människor var en ”forskningsgren”. Forskarna ville kunna typbestämma olika ”raser” och på så sätt också avgöra vilka människor som ansågs smartare eller mindre intelligenta än andra och som en då menade också hade större eller mindre värde än andra.


Andrées frenologiska hjälm. Fotograf: Anna Gerdén, Tekniska museet

En av dem som fascinerades av den tanken var ingenjör Andrée. Han lät tillverka en så kallad frenologisk hjälm. Med hjälp av 350 skruvar kunde kraniets form läsas av och omvandlas till jämförbara tabellvärden för vidare forskning.

Andrées intresse för frenologi väcktes när han 1876 besökte USA och blev analyserad av två frenologer. Han blev smickrad över deras bedömning av hans skallform och lät sedan tillverka en frenologisk hjälm för mätningar. Hjälmen tillverkades vid Nydqvist och Holms Mekaniska verkstad i Trollhättan 1889.

Hjälmen sattes på huvudet och de 350 skruvarna drogs åt så lång det gick. Skruvarna mättes sedan och värdena jämfördes med ett så kallat frenologisk schema. Enligt frenologerna kunde de då se saker som t.ex. könsböjelser, list och karaktärsfasthet. Och fördomar om olika ”raser” kunde därmed också ges fysiologiska förklaringar.

Frenologi som lära och vetenskap är sedan länge utdömd. Men tankarna kring olika människors värde genom rastillhörighet har åter väckts runt om i världen och så även i Sverige. Genom att titta tillbaka på vår historia kan vi ta lärdom och inte upprepa misstag som begåtts i historien.

För alla människors lika värde kräver inga vetenskapliga bevis. Det är och borde vara en självklarhet!