Baltic Super 20 var en byggsats till en mer avancerad radiomottagare. Med sju elektronrör och många inställningsmöjligheter gick det att lyssna på avlägsna radiostationer. Tillverkaren av byggsats och beskrivningar hade fabrik i Sundbyberg på 1920-talet. Deras produkter hade spridning, inte… Fortsätt läsa →
I samband med museets Megahelg 7-8 maj 2016 visar vi och berättar om några unika föremål ur museets samlingar. De är alla unika eftersom de byggts av entusiastiska radiolyssnare för snart hundra år sedan. Ingen är den andra riktigt lik. Se… Fortsätt läsa →
Den enklaste radiomottagaren när radio var nytt på 1920-talet hade i princip bara fem delar: en antenn, en kondensator, en spole, en detektor och ett par hörlurar. Antenn Antennen fångar upp signalerna från radiostationen. Den behöver vara ungefär lika lång som den våglängd… Fortsätt läsa →
Många valde att bygga en egen mottagare när radio var nytt i Sverige. Om sändaren fanns i närheten var tekniken inte så komplicerad. Det mesta kunde man köpa i närmaste järnaffär. Man måste ha spolar; det räckte att linda upp… Fortsätt läsa →
I Sveriges Riksdag hade debatten varit het i början av 1920-talet: Skulle det nya mediet byggas ut privat, eller skulle staten ansvara för det och låta radion bringa kultur i minsta koja? Den första tiden 1925 sände Radiotjänst program några… Fortsätt läsa →
Företaget Radiotjänst var centralt i den svenska modellen för hur det nya mediet skulle användas. Bakom Radiotjänst låg Tidningarnas telegrambyrå, pressen och radioindustrin. Telegrafverket tog upp licensavgifter för utbyggnaden av sändare och hade uppdraget att se till att programmen kunde… Fortsätt läsa →
Det växande antal gym visar på ett ökat intresse för friskvård och hälsa. Träning har blivit en folkrörelse och ett sätt att leva. Men träning handlar också om teknikutveckling. Prototypen för de gym vi går på idag uppfann läkaren Gustaf… Fortsätt läsa →
© 2024 Tekniska museets blogg — Drivs med WordPress
Tema av Anders Noren — Upp ↑