Varför kol i vattenkraftens land?

STAL mottrycks ångturbin av stål. I mitten ett s.k dubbelroterande skovelsystem vilket driver två elgeneratorer. Turbinen är utrustad med ett flerskivigt skovelsystem som ger vissa termodynamiska fördelar. TM39896

Denna ångturbin användes vid Höganäsbolaget från 1942 till slutet av 1980 talet. 1942 så var vattenkraften den dominerande energikällan i Sverige, och kärnkraften etablerade sig på 70 talet. Så hur kommer det sig att man använde sig av en koleldad ångturbin vid Höganäsbolaget?

I Sverige finns mycket goda förutsättningar för vattenkraft, många strömma floder och forsar att utnyttja. Kol å andra sidan har vi ont om, så när växelströmmen gjorde det möjligt att överföra energi över längre sträckor så blev vattenkraften det mer ekonomiska alternativet. Men, just i Höganäs finns faktiskt kolgruvor, är det då en slump att man just här hittar en koleldad ångturbin så sent? Förmodligen inte. Att förlita sig på lokalproducerad kolkraft var nog mer lönsamt i Höganäs än mer avlägsen vattenkraft för att driva deras energikrävande metallindustri.

Turbinen konstruerades av STAL (Svenska Turbinfabriks AB Ljungström), ett företag startat av bröderna Fredrik och Birger Ljungström i Finspång 1913. STAL kom att leverera industriella och maritima ångturbiner så långt bort som till Sydafrika och Japan. 1916 övertogs aktiemajoriteten av ASEA och 1932 levererade man den största kraftmaskinen i Nordeuropa till Västerås Ångkraftverk. 1959 slogs verksamheten ihop med AB de Lavals Ångturbin och bytte då namn till STAL-LAVAL Turbin AB. När man 1966 började bygga Oskarshamnsverket, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk så var det STAL som levererade turbinerna som skulle användas vid kraftverket.

Idag är STAL en del av det amerikanska företaget General Electric med verksamheten delad mellan GE och det tyska Siemens.