Lördagen den 21 mars 2020 öppnade Tekniska museet utställningen HyperHuman om gränssnittet mellan människa och maskin. I utställningen visar museet världens första kommersiella parallelldator och AI-dator, Connection Machine, från 1987. Genom denna dator öppnade sig nya möjligheter för hantering av stora datamängder, maskininlärning och artificiell intelligens.

Två dagar senare var museet tvunget att stänga för besökare på grund av ett pandemiskt virus, Covid-19, som först kommit till västvärldens kännedom tack vare ett AI-baserat larmsystem för smittsamma sjukdomar.

Det var den 30 december 2019 som det kanadensiska företaget Blue Dot larmade om att ett nytt smittsamt virus höll på att sprida sig i Kina. Deras AI-system hade genom analys av stora mängder data från internet uppmärksammat onormala nivåer av lunginflammation kring en marknad i Wuhan i Kina. Nio dagar senare flaggade Världshälsoorganisationen (WHO) för det vi nu känner som Covid-19.

Artificiell intelligens är idag centralt för att bekämpa Covid-19. Genom maskininlärning kunde forskarna på bara några veckor kartlägga coronavirusets genuppsättning. Utvecklingen av ett vaccin mot Covid-19 sker för närvarande med rekordhastighet, något som inte hade varit möjligt utan teknik för analys av stora datamängder. Samtidigt håller kinesiska forskare på att utveckla en AI-applikation som ska kunna hjälpa läkare med ett beslut kring vilka patienter som har störst möjlighet att kunna överleva. Det är helt enkelt ett AI-baserat urvalsprogram för vilka som bör få vård. Detta är en tillämpning som väcker frågor kring vad AI-tekniken verkligen ska användas till och vilka etiska dilemman AI-forskningen står inför. Frågeställningar som dessa har tidigare oftast ventilerats inom populärkulturens science-fiction genre.

Den kanske mest kända skildringen av artificiell intelligens i populärkulturen är från filmen ”År 2001 – Ett rymdäventyr” från 1968. I filmen styr den artificiella intelligensen i datorn HAL 9000 all verksamhet ombord på rymdskeppet Discovery One. När datorn börjar fungera konstigt och besättningen bestämmer sig för att stänga av den förekommer HAL dem och börjar döda besättningen i stället för att därigenom skydda expeditionens uppdrag.

Filmproduktionens rådgivare kring artificiell intelligens var professor Marvin Minsky, som tidigare grundat AI-laboratoriet vid MIT. Han kom att omnämnas i Arthur C. Clarkes romanversion av filmen som också kom 1968

In the 1980s, Minsky and Good had shown how artificial neural networks could be generated automatically—self replicated—in accordance with any arbitrary learning program. Artificial brains could be grown by a process strikingly analogous to the development of a human brain. In any given case, the precise details would never be known, and even if they were, they would be millions of times too complex for human understanding.

Nu blev det inte Marvin Minsky som kom att konstruera en AI-dator med ett artificiellt neuronnät under 1980-talet. Istället blev det Minskys doktorand, Danny Hillis, som konstruerade världens första fungerande parallelldator 1986. Den var inte på något sätt odlad, som Arthur C. Clarke tänkte sig det hela 1968, utan bestod av 65 536 små processorer som var parallellkopplade för att därigenom skapa ett artificiellt neuronnät.

Tanken med att efterlikna hjärnans nätverk av neuroner i ambitionen att skapa artificiell intelligens var alltså inte helt ny när Danny Hillis började sitt arbete i början av 1980-talet, men ingen hade fått det att fungera. De som hade försökt skapa artificiella neuronnät innan Hillis hade lagt fokus på processorerna. Till skillnad från sina föregångare fokuserade däremot Hillis mer på kopplingarna mellan processorerna, det vill säga själva nätverket i datorn, än på processorerna, som i hans dator bara var enkla 1-bitsprocessorer.

Syftet med Connection Machine var olika tillämpningar inom artificiell intelligens och att söka och bearbeta information i semantiska nätverk. Danny Hillis hade insett att ingen av den tidens superdatorer kom i närheten av att kunna sådant som han ville att en superdator skulle kunna, som till exempel avancerad mönsterigenkänning.

För att kunna tillverka datorn och mjukvara till den grundade Danny Hillis företaget Thinking Machines Corporation med finansiering från TV-bolaget CBS och den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Företagsnamnet anspelade på att datorn efterliknade den mänskliga hjärnan och det var också ett namn som Hillis kände kunde fungera som en vision under en lång tid. När han tryckte igång den färdiga datorn för första gången sa han till sin personal att han hoppades att det skulle vara en dator som kunde vara stolt över dem. Synen på Connection Machine, som var världens första AI-dedikerade dator på den kommersiella marknaden, var inom företaget ofta som ett eget tänkande subjekt.

Men mer än att ”bara” fungera som en dator för tillämpningar inom artificiell intelligens så kom Connection Machine att förebåda en ny tid inom informationsteknologins historia. En av medarbetarna vid Thinking Machines var Brewster Kahle. Han drev ett projekt tillsammans med Apple och Dow Jones, som kallades för Wide Area Information Servers (WAIS). WAIS går enklast att beskrivas som en sökmotor för textsökningar i det dåvarande internet, några år innan webben. I sammanfattningen till ett paper 1989 skriver Kahle om WAIS:

Wide Area Information Servers answer questions over a network feeding information into personal workstations or other servers. As personal workstations become sophisticated computers, much of the role of finding, selecting, and presenting can be done locally to tailor to the users interests and preferences. This paper describes how current technology can be used to open a market of information services that will allow user’s workstation to act as librarian and information collection agent from a large number of sources. These ideas form the foundation of a joint project between Apple Computer, Thinking Machines, and Dow Jones. This document is intended for those that are interested in the theoretical concepts and implications of a broad-based information system.

Projektet ledde fram till att Kahle grundade företaget WAIS Inc för att kommersialisera tekniken. Några av kunderna var amerikanska kongressbiblioteket, Energidepartementet, Wall Street Journal och Encyclopaedia Britannica. När AOL köpte upp WAIS 1995 fick Brewster Kahle tillräckligt startkapital för att kunna starta webbanalysföretaget Alexa Internet, som i sin tur köptes upp av Amazon 1999 vilket möjliggjorde för Kahle att grunda Internet Archive.

Connection Machine var oerhört stark i att hantera stora datamängder samtidigt eftersom den hade tusentals processorer som kunde arbeta på olika uppgifter simultant. Hanteringen av Big Data möjliggjordes också mycket på grund av att hårdvaran hade en inbyggd Map/Reducefunktion, vilket introducerade detta sätt att arbeta. Map/Reduce består av en mappingdel som definierar en fast mängd data och delar upp dessa i delsteg för att sedan distribuera, och en reduceringsdel som bearbetar delmängder och därefter returnerar ett bearbetat svar. Metodens fördel ligger i att beräkningsuppgiften distribueras på flera olika processorer. En person som lärde sig denna metod på en Connection Machine i början av 1990-talet var den unga studenten Sergey Brin. Han skulle komma att förverkliga mycket av Brewster Kahles tankar från 1989 i stor skala och detta förändrade hans liv i grunden. Tillsammans med sin kurskamrat Larry Page grundade han 1998 ett IT-företag som inriktade sig på webbsökningar och som byggde på Map/Reducemetoden. Det företagets namn var Google och det var där som Map/Reduce fick sitt namn och sin tillämpning i riktigt stor skala.

Idag har Map/Reduce blivit standardlösningen vid hantering av Big Data och i princip alla datorer är parallelldatorer på så vis att de har flerkärniga processorer. Den moderna tillämpningen av Connection Machine-tekniken, som parallellitet och Map/Reduce har utgjort en grund för en ny IT-revolution med mängder av individanpassade digitala tjänster men också för analyser av de stora datamängder vi som kunder och användare lämnar efter oss. Det finns gott om exempel på sådant som inte varit möjligt utan parallelldatorn. Förutom de inledande exemplen kring Covid-19 går det även att nämna sådant som till exempel bildanalys, ansiktsigenkänning, aktiehandel i realtid, dataspelens AI och grafik, och självkörande bilar. Mycket av modern beräkningstung vetenskap, som till exempel att göra simuleringar kring globala klimatförändringar, skulle inte vara möjlig utan parallelldatorn. Den legendariska amerikanska nobelpristagaren i fysik, Richard Feynman, som var med att utveckla CM-datorn vid Thinking Machines, använde den i sitt arbete med att lägga grunden för ett nytt område, idén om kvantdatorn. Vår tids utveckling inom det området hade knappast heller varit möjlig utan parallelldatorn och Connection Machine.

Totalt tillverkades 70 Connection Machine 2. Tekniska museet är det enda museet i Europa som har en Connection Machine i sina samlingar. Museet fick den som gåva 2009 av Parallelldatorcentrum vid KTH, där den hade varit deras första parallelldator. Utifrån förkortningen CM fick den smeknamnet Bellman. Sedan dess har alla centrets superdatorer fått namn efter svenska skalder och författare.

Med utställningen HyperHuman på Tekniska museet är det första gången en Connection Machine ställs ut på museum i Europa. Det är en historiens ironi att ett pandemiskt virus som upptäcktes av ett AI-system tillfälligt stänger ner en utställning med den AI-dator som kom att möjliggöra den sortens AI-system som först larmade om viruset. Samtidigt innebär pandemin en storm av information som kan användas för att få bättre förutsättningar för att med AI-stöd kunna bekämpa framtida pandemier.