Andrées ankomst till Nordpolen. Tysk karikatyrteckning. Ur: Teknik- och industrihistoriska arkivet,
Tekniska museet.

2017 års Arkivens dag handlar om synd och skam, om historier som vi försökt glömma och ibland också försökt gömma i arkiven. Om hemligheter och historier som fallit i glömska. Hur har synen på moral och omoral förändrats med tiden och hur har människor som brutit mot normerna bemötts?

På Tekniska museet har vi valt att gräva i våra samlingar kring polarfararen Salomon August Andrée och mannen/myten bakom det våghalsiga försöket att segla med en luftballong till Nordpolen. I år är det nämligen 120 år sedan de tre upptäckarna, August Andrée, Knut Frænkel och Nils Strindberg, gav sig iväg i en luftballong mot Nordpolen. Initiativtagare och drivkraft bakom expeditionen var August Andrée. Hela expeditionen försvann spårlöst och hittades först 33 år senare, döda, tillsammans med dagböcker, fotografier och annan utrustning. Gåtan kring vad som egentligen hände har sedan upptäckten fascinerat människor världen över. Genom arkivhandlingar och föremål från och om August Andrée färdas vi 120 år tillbaka till ett Sverige där teknikvurm, upptäcktslusta och nationalism spirade.

År 1906 gav Geografiska sällskapet ut en minnesskrift på 80 sidor om August Andrée. I förordet stod att skriften var skriven av en nära vän som önskade vara anonym. Denna vän visade sig senare vara Gurli Linder (1865–1947), en av Sveriges första barnboksrecensenter, författare och aktiv inom kvinnorörelsen. Hon och August umgicks i samma radikala och liberala kretsar. När Gurli lärde känna August 1890 var hon gift med Nils Linder och hade tre små barn. Men August och Gurli blev kära och inledde ett hemligt förhållande. De hittade olika sätt att hålla kontakt med varandra som omgivningen inte skulle förstå, bl.a. genom att sätta in kodade annonser i Aftonbladet. Deras kärlekshistoria präglades av det sena 1800-talets dubbelmoral och kvinnosyn. Gurli tvingades leva ett dubbelliv.


Porträtt av Gurli Linder 1895. Fotograf: Gösta Florman, Tekniska museet

Att Gurli och August verkligen hade ett förhållande avslöjades betydligt längre fram. Gurli Linders arkiv är förvarat på Tekniska museet och innehåller bl.a. brev i original till August och hennes handskrivna memoarer i tre delar på totalt 250 sidor. Breven är nästan bara skrivna av Gurli till August eftersom det var alldeles för riskabelt för August att skicka brev till Gurli. På många av breven har August skrivit kommentarer i kanten på hennes brev. August numrerade varje brev han fick och förvarade dessa inlåsta i ett skrin. Innan avresan till Nordpolen gav han tillbaka skrinet till Gurli. Det finns vissa som tolkar denna handling som en indikation på att August inte väntade sig att återvända vid liv.

Hur blev August egentligen så fixerad vid idéen att segla till Nordpolen? Var det hans ungdomsintresse för luftsegling som fick fart då han läste ”Vindarnas lagar” av C. F. E. Björling? Hur lyckades August egentligen genomdriva och finansiera detta projekt? Gurli skriver om hans tilltro till teknik i Tekniska museets årsbok Daedalus från 1934:

”Redan under Andrées levnad talades om tidens mekanisering och om maskinernas skrämmande frammarsch. Andrée brukade svara: Uppfinningarna, teknikens och industrins utveckling kan ingen hejda. Att tro på den möjligheten är lika snillrikt som när en mamma tröstar sin unge som fått sig en törn mot ett bord med att slå »det stygga bordet». Tänk för övrigt bort allt vad tekniken givit bara under de senaste femti åren och säg om ni tror, att någon skulle vilja t. ex. flytta tillbaka i eller i sitt dagliga liv kunna reda sig med den gamla s. k. goda tidens villkor. Ja, teknikerna och uppfinnarna skulle väl kunna göra det drägligt för sig, men de andra!”

Och vidare citerar Gurli August:

” Saken är så svår att jag ej kan låta bli att försöka.”

Fotograf: Okänd, Tekniska museet

August Andreé var även intresserad av frenologin. Frenologerna trodde att olika egenskaper hade speciella placeringar i hjärnan och när en egenskap utvecklades så började den delen av skallen att bukta ut. Frenologerna hittade 35 möjliga olika utbuktningar. På Tekniska museet förvaras Andrées frenologiska hjälm, inställd efter hans skalle. Hjälmen tillverkades vid Nydqvist och Holms Mekaniska verkstad i Trollhättan 1889.


Andrées frenologiska hjälm. Fotograf: Anna Gerdén, Tekniska museet

Gurli citerar August i sin artikel från Daedalus 1934:

”Visst stod det dock klart för honom att det gällde en bragd som kunde komma att kräva livet. Men denna bragd var för Andrée livet. Hade han ej fått göra försöket att utföra den, så hade livet blivit honom fullständigt värdelöst.”

Och ur Andrées sista dagboksanteckning från den 8 oktober 1897 kan vi läsa följande:

svårt väder och vi frukt-
hålla oss i tältet hela dagen.
ved så att vi kunde
å hyddan
att slippa
såsom
ute på hafvet
brak, gnissel
al och drifved
å röra på oss litet
edgifves.


Program för Arkivens dag

Öppet hus i läsesalen den 11 november 2017 kl. 12.00-16.30 då du bl.a. kan ta del av:

• Klippböckerna om polarexpeditionen i fem inbundna band. Följ resan via pressklipp dag för dag, från avresan till att de upptäckts 33 år senare.
• Breven till ingenjör August Andrée från Gurli Linder
• Gurli Linders samlade memoarer
• Originalritning av kameran som var med på polarexpeditionen
• Bildspel från polarexpeditionen
• Näsduk med bilder på Andrées planerade polarexpedition från 1897
• Arkivmaterial om ballonger

Aktiviteter för barn

• Träffa den upptäcktsresande robotsälen Paro i läsesalen
• Gör dina egna ballongmagneter från våra samlingar
• Färglägg ballongtryck från våra samlingar

Föreläsning

Kl. 14.00 kommer författaren Lena Kåreland och berättar om sin bok” Ett sällsamt dubbelliv : Gurli Linders memoarer om åren med S. A. Andrée”.

Fri entré till aktiviteten i Tekniska museets arkiv. Ingen föranmälan krävs. Varmt välkomna!

 

Frågor?

Kontakta arkivarie Lotta Oudhuis
Telefon: 08 450 57 08
E-post: lotta.oudhuis@tekniskamuseet.se

Källor

• Expeditionen av Bea Uusma, 2013
• Ingen fruktan, intet hopp av Per-Olof Sundman, 1986
• Ett sällsamt dubbelliv av Lena Kåreland, 2011
• Tekniska museets årsbok, Daedalus, 1934