David Hughes typtryckstelegraf såg mer ut som ett piano än en skrivmaskin.

David Hughes typtryckstelegraf såg mer ut som ett piano än en skrivmaskin. Men till skillnad från Morsetelegrafen sände den meddelandet i klarskrift!

Typtryckstelegrafen var en maskin som kunde överföra text elektriskt. Bokstäverna skrevs på en telegrafremsa genom att ett typhjul med bokstäver trycktes mot remsan.

När David Hughes år 1855 i USA tog fram en variant av denna maskin var det klaviaturinstrumenten som stod som förebild för konstruktionen av skrivmekanismen. Likheten med pianot var slående och man kan föreställa sig hur flinka fingrar ”spelade” fram meddelanden som skulle överföras via telegrafledning. Baserat på Hughes uppfinning gick ett antal telegrafbolag samman och bildade Western Union Telegraph Company. Behovet att meddela sig längs de framväxande järnvägslinjerna och stationssamhällena var stort: allt från vardagliga budskap till efterlysningar telegraferades. Bankerna kunde snabbt få besked om kundernas soliditet eller börsläget. Western Union Telegraph Company fick konkurrens av billigare och bättre postbefordran mot slutet av 1800-talet. Det var vykortet, sin tids SMS, som fick en explosionsartad spridning. Bolaget riktade istället in sig på att telegrafera pengar och på börsinformation; de var först med ”live-tickers”.

Skriftspråket är ju enligt museets undersökning en av de 100 viktigaste innovationerna. Under 1800-talet presenterades flera olika förslag till skrivmaskiner men det blev C L Sholes i USA som år 1860 satte ihop prototypen till den första kommersiella modellen. Tangentbordet visade inte någon likhet med klaviaturinstrument. Uppgiften som skulle lösas var att för det första åstadkomma en länkarmsmekanism som trycker en bokstavstyp av metall mot ett papper, för det andra att det skall kunna göras med hela alfabetet. Den första modellen från 1868 hade tangenterna ordnade alfabetiskt i två rader. Typarmarna var upphängda i cirkelform och slog an mot en vals. Ett av problemen med konstruktionen var att typer som låg nära varandra hakade fast i varandra. Sholes fann att typer för bokstäver som ofta förekommer intill varandra i skrift måste separeras i maskinen. Han utgick från studier av bokstavsföljden i engelska språket och ordnade typerna efter detta. Bokstävernas placering på tangentbordet blev sedan en följd av hur typerna placerats. Från år 1872 fanns maskiner till salu som hade tangenterna QWERTY i början av övre raden. Denna ordning ingår i Sholes patent för skrivmaskinen från 1878. Samma år tillförde vapentillverkaren Remington, som tillverkade Sholes skrivmaskin, shift-tangenten vilken eliminerade behovet av dubbla tangentbord för att skriva omväxlande stora och små bokstäver. Ännu 134 år senare har våra datorer samma placering av bokstäverna som i Sholes patent. Med pekfingervals kan vi skriva 20-40 ord per minut, med fingersättning och en massa träning tre gånger så snabbt. Världsrekordet ligger på 200 ord per minut.

 

 

Not. Bloggserien bygger på en artikel i museets årsbok Daedalus från 2006, här omarbetad och utökad, med flera nya illustrationer.