Tackkort från telefonisterna i Haag.

I Tekniska museets samlingar har vi stött på ett unikt arkivmaterial som ger en gripande bild över livet under andra världskriget och efterkrigsåren. På Internationella kvinnodagen den 8 mars, visar vi för första gången upp detta unika material, som kompletterar historieskrivningen med ett kvinnohistoriskt perspektiv, för allmänheten.

Stockholmstelefonisterna
Det unika arkivmaterialet är ett album sammanställt av utlandstelefonisten Sigyn Gerrby bestående av brev, vykort och teckningar från krigsdrabbade städer runt om i Europa. Dokumentationen skildrar kriget och dess fruktansvärda följder, en nöd som är nästan omöjlig att ta in. Men materialet visar även på solidaritet och systerskap mellan arbetskamrater bortom gränserna.

Det arbete som utlandstelefonisterna utförde under andra världskriget fyllde en viktig funktion och var strängt sekretessbelagt. Utlandstelefonisterna fick trots detta ändå kontakt med kollegor utanför landets gränser. Telefonisterna som tjänstgjorde på utlandsavdelningen fick lektioner i franska, tyska och engelska. Många fick vänner bland de utländska kollegorna och förbättrade även sina språkkunskaper.

Stockholmstelefonisterna arbetade på Jakobsbergsgatan 22 och skickade nödpaket och brevväxlade med andra telefonister runtom i Europa. Albumet består av personliga brev, vykort, vackra teckningar och verser. I materialet skildras vardagen, livet som växeltelefonist, misärer i kriget och efterkrigstiden och hur kvinnorna hjälptes åt och skickade förnödenheter. Breven skildrar hur kvinnor ber sina medsystrar om nödpaket med bland annat hygienartiklar, kläder och vinterskor för att skydda sig mot kyla i sönderbombade hus och glädjen när nödpaketen packas upp.

Brev daterat Drumsö, Finland 27/12 1945:

Kära Stockholmsfröknar!

Måste skriva och tacka Eder alla kära Stockholmsfröknar för det härliga paketet Ni skickat åt oss alla. Jag blev så rörd över Eder vänlighet att jag grät. Jag tycker det var så storartat, så mycket Ni skickat åt oss alla jular och nu kommer det här storartade paketet. Det var så härligt när det kom så i tid före jul. Som alla vet så har man ju så mycket att göra före jul, man skall på tjänsten och så är det ju så mycket att göra hemma, så en kväll när jag var så trött, så trött så kokade jag av kaffet och vad det var skönt, jag blev så pigg och som en ny människa. Och så var det roligt att ge till julklapp av kaffet, svärmor, min Pappa och min svägerska fingo sin del och av karamellerna och chokladen fingo min lilla bror och min stora brors lilla flicka. Det var en fröjd om julkvällen. Vi har ju haft det så svårt alla de här åren, värst synd har det varit om barnen, stora reder sig alltid. Men nu har det ju blivit bättre på alla sätt tack vare Eder alla i Sverige som hjälpt arma Finland. Tack, tack för allt.

Brev från Rotterdam, Nederländerna, daterat 22 januari 1946:

Kära collegor,

Först och främst önskar vi Eder alla ett mycket gott och lyckligt år. Efter den hjälp som vi fått av det svenska folket, blevo vi djupt rörda då vi mottogo Eder stiliga julgåva. Vi tackar Eder av hela vårt hjärta. Gåvan har vi fördelat mellan collegorna här. Det blev en riktig julstämning, liksom ”Frid på jorden till människorna ett gott behag”. Efter allt lidande som vi fått genomgå är det ett moraliskt stöd att få mottaga så stora bevis på medkänsla och offervilja. Vi skola aldrig glömma vad ni gjort för oss.

Detta arkivmaterial ger en annan infallsvinkel av andra världskriget. En mer personlig berättelse berättad av telefonister runtom i Europa och inte utifrån de stora historiska skeendena.

Bakgrund
I Tekniska museets samlingar och i Telemuseums historiska arkiv, serie F1 Intervjuer m.m. med televerkspersonal, volym 152 finns arkivhandlingar rörande Sigyn Gerrby bevarade. Hon berättar om när hon började arbeta som utlandstelefonist, ett arbete som var både intressant, roligt och spännande. Hon och kollegorna kände sig väldigt nära den stora världen och visste ofta om händelser innan de beskrevs i tidningarna. Hon beskriver vidare hur de upplevde kriget mycket nära, t.ex. när tyskarna gick in i Belgien, Holland, Norge och Danmark. Lyckan efter kriget då telefonlinjerna öppnades för samtal dygnet runt och vänner och släktningar fick tag i varandra och grät och skrattade om vartannat. Sigyn berättar att tårarna även rullade på Stockholmstelefonisterna.

Under många årtionden var Telegrafverket landets största arbetsgivare för kvinnor. Ända fram till 1970-talet var det endast kvinnor som var anställda som telefonister. Många telefonister vittnar om en stressig arbetsmiljö men också om en stark gemenskap och sammanhållning. Utdrag ur handbok för telefonister från Telegrafverkets författningssamling från 1948 sid. 67:

”Fordras det då en ängels tålamod, kanske någon frågar. Så nära som möjligt kan det svaras. Med ett behärskat och vänligt uppträdande bevarar hon i längden bäst sin vitalitet och sin ungdom.”

På sidan 101 står:

”Telefontjänsten är ofta krävande. Telefonisten behöver både för sin egen kroppsliga och andliga hälsa och för att fullgott kunna utföra arbetet avspänning och rekreation under fritiden. Bildningssträvande, såsom läsning på egen hand, avlyssnande av radioprogram, deltagande i studiecirklar, bokcirklar, föreningsliv, kamrat- och kårsammankomster bör ha sin plats i de unga telefonisternas fritidsprogram. Sport och nöjen bör givetvis även förekomma under fritiden. Nöjena bör vara en kvinna i statstjänst värdiga. Alla vet vi att telefonistkårens är noga observerad av allmänheten. Det är av vikt att kårens anseende hålls högt både i och utanför tjänsten. Att kårens anseende är beroende av varje kårmedlems uppträdande bör stå klart för var och en.”

Dessa citat vittnar om de fullständigt orimliga krav som ställdes på kvinnorna som arbetade som telefonister. Det räckte inte att utföra ett fullgott arbete utan även ens nöjen och fritidsintressen tyckte arbetsgivaren till om. Att arbeta som telefonist var helt klart inte enbart ett yrke utan ett visst sätt att leva sitt liv utifrån vissa ideal. Att alltid ha en ”smiling voice” går över mänsklig förmåga. Undrar hur en handbok för ingenjörer från den tiden såg ut?

Litteratur
Handbok för telefonister från Telegrafverkets författningssamling utgiven 1948
Televerket och vi. Telefonliv i Göteborg 1918-1991, Teleringen, 1994
Telelandet Sverige 1853–1953 av Torsten Althin1953
Telefonist i Televerket 1864-1990 utgiven av Televerket 1990

Välkommen att ta del av arkivfyndet
8 mars kl. 14.00–16.00
Tekniska museet på Museivägen 7 i Stockholm. Fri entré till arkivet, ingen föranmälan.

Mer om aktiviteten på www.tekniskamuseet.se

Frågor?
Kontakta arkivarie Lotta Oudhuis 08-450 57 08 eller e-postadress
lotta.oudhuis@tekniskamuseet.se