the_mother_of_all_demos

Douglas Engelbart, en av datorhistoriens största visionärer, gick ur tiden den 2 juli. Han bidrog till att omformulera vad en dator är under 1960-talet. Genom arbetet på sitt forskningscentrum ”Augmentation Research Center” (ARC) la han grunden för en utveckling av datorerna till att bli de personliga arbetsstationer med grafiskt användargränssnitt, datormus och uppkoppling mot internet, som vi är vana vid att se dem som idag. Hans vision var att använda datorerna till att frigöra och förstärka det mänskliga intellektet, snarare än att bara använda dem som en teknik för kontroll av databaser, register och styrsystem, vilket de ofta var under denna tid.

Vid en föreläsning under en IT-konferens i San Francisco 1968 presenterade han resultatet av arbetet vid ARC. För första gången fick publiken se en datormus, ett tidigt grafiskt användargränssnitt med fönster, datorstyrd videokonferens, hypertext, en enklare ordbehandlare och mycket mer. Presentationen har, inte utan anledning, kommit att kallas för ”The mother of all demos”.

 Vid ARC förestod Engelbart även en dator som utgjorde en av de första noderna i ARPANET, det blivande Internet, 1969. Mest känd har däremot Douglas Engelbart kommit att bli för att vara datormusens upphovsman. Hans datormus var en liten enhet av trä med två hjul, ett för Y-axeln och ett för X-axeln i ett koordinatsystem. Hjulen sattes i rörelse genom att dra musen mot en bordskiva. Datormusen kom senare att vidareutvecklas av Engelbarts tidigare medarbetare Bill English vid forskningscentret Xerox PARC. Det var han som försåg datormusen med en kula undertill 1972. Vid Datormusens genombrott under 1980-talet hade tekniken förändrats på ett sätt att inte mycket återstod av Engelbarts ursprungliga patent. Han blev aldrig rik på sin skapelse.

 Snurrkulan som fanns under musen hade dessutom en äldre historia än både Engelbarts och Englishs datormöss. Redan 1959 hade svenska Standard Radio och Telefon AB tagit patent på en styrkula konstruerad av Stig Martin Eriksson. Den skulle ingå som styrorgan i Flygvapnets radarstation PS-08 men kom också att användas som ett viktigt redskap för inmatning av information till den av SRT utvecklade datorn Censor från 1961. En prototyp av Stig Martin Erikssons styrkula finns på Tekniska museet (TM44288).

 Den svenske uppfinnaren Håkan Lans nämns ibland som datormusens upphovsman. I början av 1970-talet uppfann han ett pekdon som var kopplat till en platta med ett rutnät av koppartråd. Tanken var att man skulle använda denna så kallade digitizer vid digitalisering av seismiska mätningar, men snart insåg Lans att den passade bra även för andra användningsområden.

 Med digitizern kunde man med god precision göra förflyttningar i alla riktningar. Lans skapelse blev en kommersiell produkt som masstillverkades på licens av företaget Houston Instruments. Den såldes under namnet HIPAD och blev på 1970-talet det första musliknande pekdonet som var tillgängligt på en massmarknad och användes tillsammans med hemdatorer i en någorlunda stor skala. Ett exemplar finns i dat i Tekniska museets samlingar (TM40996).

Innovationer kommer sällan enbart från en plats och en hjärna. Douglas Engelbart samlade ihop många av de spjutspetsteknologier som fanns inom IT-området under 1960-talet och stakade ut en framtid tillsammans med egna innovationer och genom ett mycket visionärt och innovativt tänkande. Vi kan alla skänka honom en tacksamhetens tanke idag.