På detta sammetsbeklädda matsalsbord kan du korrigera obalans i muskler, skelett och leder i sidtryckningsapparaten.
Det växande antal gym visar på ett ökat intresse för friskvård och hälsa. Träning har blivit en folkrörelse och ett sätt att leva. Men träning handlar också om teknikutveckling. Prototypen för de gym vi går på idag uppfann läkaren Gustaf Zander för mer än 150 år sedan. På Tekniska museet visas nu en utställning om dessa mediko-mekaniska gymnastikapparater där besökarna iklädda kavaj och korsetter körde hårt med övningar som armvalkning, lårhackning och ridskakning.
Utställningen Svett & korsett visar fotografier och arkivmaterial från Tekniska museets samlingar om Gustaf Zanders gymnastikapparater. Fotografierna kommer från albumet ”Apparate für Mechanische Heilgymnastik von Dr. Med. G. Zander construirt – Ausschliesslicher Fabrikant Aktiebolaget Göransson Mekaniska Verkstad Stockholm Schweden”, som troligen gavs ut år 1892. Bildsamlingen skänktes till Tekniska museet 1933 av direktör Tore Sandelius.
Här tränas arm, skuldra- och rygg i armfällböjningsapparaten.
Gustaf Zander
Gustaf Zander föddes 1835 i Stockholm. Det var när han undervisade i gymnastik som han upptäckte han att hans tid och ork inte räckte till för alla elever. Han konstruerade därför ett antal apparater av trä, med vikter, hävarmar och fjädrar som gav motstånd och det gick att ställa in rörelsernas styrka på. Varje elev fick en egen instruktion av Zander på hur länge och hur mycket varje apparat skulle användas, precis som dagens personliga tränare ordinerar träning. Zander beskriver sitt arbete i Ny Illustrerad Vetenskap den 3 januari 1880 som en insats för att för att rädda det sjuka samhället:
”Jag skall taga bort det öfverflödiga fettet, fördrifva bleksoten, upphäfva blodbristen, vidga andhemtningsverktygen, förklara krig mot magkatarren och rheumatismen, räta ut hela samhället, återupprätta det. Men jag är ett barn af min tid, af ångans tidehvarf, och derför skall jag med ånga rädda det sjuka samhället.”
Zander, ett barn av ångans tidevarv, använde alltså tekniken och mekaniken i medicinens tjänst. Han ville skapa mätbara och vetenskapligt accepterade gymnastikapparater. Han försökte få maskinernas olika delar att motsvara människokroppen. Det fanns även maskiner för massage. Från början sköttes gymnastikmaskinerna med muskelkraft av anställda dalkullor och senare stadsbud som även instruerade besökarna i hur övningarna skulle utföras. Från 1868 monterades ångmotorer in i apparaterna och på 1890-talet ersattes dessa av elmotorer.
Det första Zanderinstitutet öppnade 1865 i Stockholm och bestod då av 27 gymnastikapparater. Både kvinnor och män var välkomna att styrketräna, motionera och rehabilitera sig. Träningen skedde i skilda avdelningar där kvinnorna tränade i korsetter och snörliv och männen i kostym och väst. Institutet fick redan det första halvåret 132 besökare varav 80 var män och 52 kvinnor. 1872 hade antalet ökat med 600 besökare per år i åldrarna 4-80 år.
Zanderinstituten blev en global exportsuccé och runtom i världen öppnades nya inrättningar.
I arkivet beskrivs några av besökarna på Zanderinstitutet: en reumatisk dam som får mekanisk massage, trötta ungdomar som livas upp med stärkande sträckningsövningar efter åtta timmars stillasittande arbete på kontor och en skoliospatient som får hjälp med övningar för att stärka upp sin ryggmuskulatur. På Zanderinstituten var 80 % av användandet av gymnastikapparaterna för sjukgymnastik och 20 % för friskvård. Idag är sifforna det omvända på gymmen.
Träning och teknik
Är du nervös eller lider av trög mage? Lite skakningsmassage gör underverk.
Gustaf Zanders syn på träning känns än idag modern och relevant. Även om det i dagens samhälle på vissa håll råder en febril träningsfeber så har vi samtidigt stora problem med dåliga matvanor och för lite fysisk aktivitet vilket leder till fetma och ökning av folksjukdomar som t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar. Det råder stora hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället. Ett annat problem är sarkopeni, förtvinade muskler, som nu lyfts som ett minst lika stort hälsoproblem som benskörhet. För att motverka förtvinade muskler är det just styrketräning som ordineras.
Det öppnar allt fler gym anpassade för besökare med olika funktionsförutsättningar där träning är viktigt för att förebygga skador som kan uppstå vid ensidig muskelanvändning. Det finns även psykologiska gym där den psykiska träningen står i fokus. Varför inte träna för att få bättre koncentration och bättre minne? Kanske kommer vi på sikt att få se samarbeten mellan fysiska och psykiska gym?
Zander använde sin tids teknik för att fler i samhället skulle må bättre med hjälp av träning utifrån sina förutsättningar. Vi, som är barn av en annan tid, kan också använda tekniken för att skapa möjligheter för träning för fler i samhället. Sverige är ett av de länder i Europa som satsar minst på fysisk aktivitet i skolan. Kanske kan skolidrotten bli roligare med hjälp av ny teknik? Kan vi få fler äldreboenden att börja erbjuda styrketräning i sitt aktivitetsutbud? Psykologiska gym, uppkopplade yoga-mattor, olika träningsappar, träningskläder med inbyggda tekniska funktioner och sensorer och pulsklockor är här för att stanna. För ett som är säkert är att träning och teknik hör ihop.
Utställningen Svett & korsett visas på Tekniska museet den 4 maj till den 18 september 2016.
Utställningen Svett & korsett finns även att ta del av på Digitalt museum.
Litteratur
Frisk, stark och vacker: gym förr och nu av Ekström, Gert, 2001, Tekniska museet
Den mekaniska gymnastiken av Rigmor Söderberg, 2000, Daedalus, Tekniska museets årsbok
The medico-mechanical equipment of Doctor Zander av Marian Fournier 1989, Museum Boerhaave, Leiden
Arkiv
Teknik- och industrihistoriska arkivet, volym 932 från Tekniska museets arkiv
Internet och övriga källor
www.habitud.se
#1000timmar
SVT realityserie Gympaläraren
Facebook
Youtube
Lämna ett svar