Den första användbara modellen av elektrisk skrivmaskin kom 1914. Nyheten öppnade för ytterligare utveckling av tekniken: Det blev möjligt att ge samma anslag för alla tangenter vilket innebar mindre belastning på maskinskriverskans fingrar. Skrivhastigheten ökade och maskiner utvecklades med utbytbara typsnitt… Fortsätt läsa →
Typtryckstelegrafen var en maskin som kunde överföra text elektriskt. Bokstäverna skrevs på en telegrafremsa genom att ett typhjul med bokstäver trycktes mot remsan. När David Hughes år 1855 i USA tog fram en variant av denna maskin var det klaviaturinstrumenten… Fortsätt läsa →
Televisionen var redan utbredd i USA när ”Nämnden för televisionsforskning” startade i Sverige 1947. Syftet var att utveckla ett gemensamt europeiskt system med bättre bildkvalitet. Redan när televisionen startade på allvar i Sverige 1956 var det många som förespråkade att det skulle… Fortsätt läsa →
Den lyckosamma marknadsföringen av VHS, med spelfilmer lätt tillgängliga på ett standardiserat medium, kan ha varit förebilden för introduktionen av laservideoskivan. Rörliga bilder på skiva hade funnits redan 1927 då Fultograph marknadsfördes. Egentligen var Fultographen en fax som överförde stillbilder… Fortsätt läsa →
I en teknikhistorisk kavalkad lyfter vi fram teknik och media som du kanske glömt eller inte använt på länge. Ett av museets viktigaste syften är ju att bevara en mångfald av exempel på teknik och kunskapen om dessa åt eftervärlden…. Fortsätt läsa →
Douglas Engelbart, en av datorhistoriens största visionärer, gick ur tiden den 2 juli. Han bidrog till att omformulera vad en dator är under 1960-talet. Genom arbetet på sitt forskningscentrum ”Augmentation Research Center” (ARC) la han grunden för en utveckling… Fortsätt läsa →
Hur kan något vara fast fast flytande på samma gång? I det här experimentet förvandlar du en kladdig vätska till en stenhård massa – och tillbaka till ett flytande kladd igen. Perfekt som trolleritrick!
Inne i fjärrvärmecentralens panna förbränns sopor och blir till användbar energi. Men när sotet från elden sätter sig på väggarna inne i pannsystemet går det sämre att ta tillvara värmen och den slinker ut genom skorstenen. Därför är det är… Fortsätt läsa →
© 2024 Tekniska museets blogg — Drivs med WordPress
Tema av Anders Noren — Upp ↑