Johann Gutenberg uppfann trycktekniken omkring år 1440.

”Boktryckerikonstens uppfinnare Gutenberg i sin verkstad.” Illustration från 1860-talet.

Detta är något som upprepats i sekler, men var det så? Vem påstår det och varför? Kan ett påstående bli sanning med tiden? Idag, med fler källor också utanför den europeiska sfären vet vi att det finns fler exempel från skilda tidpunkter då människor utvecklat teknik för att trycka och mångfaldiga information. I Korea, Kina och Arabien finns det exmpel på tryckteknik. Gutenberg är trots detta en av dem som kanske mest påverkat riktningen i mänsklighetens historia. Han har blivit en symbol för den tekniska revolutionen. Oavsett vem som var först fick tryckkonsten dramatiska konsekvenser för religion och maktförhållanden i Europa.

I och med tryckteknikens genombrott i Europa under 1400-talet uppstod en informationsrevolution. Först var det kopparstick och träsnitt som gjorde att bildillustrationer kunde mångfaldigas och få spridning. Sedan blev det tryckta ordet en effektiv förmedlare av tankegods över hela kontinenten. En viktig förändring i samhället började när Martin Luther spikade upp 95 teser på porten till slottskyrkan i Wittenberg i Tyskland år 1517 och skakade den ordning där kyrkan hade makt över människor och furstar. Genom trycktekniken kunde Luthers katekes 1529 kunde mångfaldigas på flera språk och spridas. Den innehöll det viktigaste som en kristen skulle känna till. I både Sverige och Storbritannien tog monarkerna reformationen som förevändning för maktskiften där katolska kyrkan fråntogs sitt inflytande över invånarna.

Fake news är ingen nyhet

Påhittade fakta diskuterades i Storbritannien redan på 1600-talet. Naturfilosofen Francis Bacon bekskriver 1620 i sitt filosofiska verk Novum Organum om hur vår uppfattning om något påverkas av våra värderingar och hur vi reagerar på omvärlden. Värderingarna kan formas av skvaller och fördomar. Läkaren och filosofen Thomas Browne gav 1646 ut Pseudodoxia Epidemica där han utmanade och tillbakavisade vanliga feluppfattningar och uttryck av vidskepelse i sin tid. Varför var det viktigt? Browne ansåg att detta var en informationsepidemi. Men fortfarande var det en begränsad del av världen som Browne levde i. Europa. Precis som tryckkonsten är Internet en informationsteknisk revolution som förändrar världen men som också leder till att osann information sprids.

Mer än varannan människa på jorden är internetanvändare idag. Den samlade mängden information på Internet går knappt att beräkna. En internetanvändare i USA använder i genomsnitt 6 timmar per dygn åt digitala media. Vår uppfattning av världen påverkas inte längre av vad som vi kan se omkring oss eller läsa i en dagstidning som för bara några decennier sedan.

Källkritik idag

När vi på Tekniska museet har skolaktiviteter i vår nyhetsstudio tar vi upp frågor kring källkritik. En journalist bör använda källor som är så nära händelsen som möjligt. Uppdraget för eleverna är att fundera på vem avsändaren av informationen är, vem som publicerat den. Vad är syftet med en artikel, är det nyheter, underhållning eller en åsiktstext? Vilka bevis finns för påståenden i nyheten? Finns det hänvisning till någon källa i texten? Vad står det att läsa i andra källor? Är de trovärdiga? En effekt för eleverna är att de blir mer kritiska nyhetskonsumenter. Nyheterna vi ser är utvalda och bearbetade i flera led. Hur ska vi som nyhetskonsumenter tänka?

Skolprogrammen i Tekniska museets kompletta livestudio ger eleverna en unik workshop där de skapar nyhetssändningar.

Det kanske första exemplet på ett falskt rykte som spreds på Internet 1994 är att Microsoft hade köpt upp katolska kyrkan. Det var åtminstone vad en falsk pressrelease som såg ut att komma från nyhetsagenturen Associated Press påstod. Innehållet i pressreleasen var parodiskt och det fanns många skäl att vara skeptisk till den. Microsoft kunde samma år visa att pressreleasen saknade verklighetsförankring.

Så hur ska vi hinna värdera all information som möter oss dagligen? Det är naturligt att vi är skeptiska till sådant vi inte känner till eller hört om tidigare men att vi jämför med sådant vi vet något om och som förstärker vår övertygelse. Det var sådant som Bacon och Browne funderade över redan på 1600-talet.

Svenska Internetstiftelsen har flera tips om hur vi kan tänka källkritiskt. Det handlar om att fundera över vem som är avsändare av informationen, att undersöka vad webbsidans syfte. Finns det kontaktuppgifter till avsändaren? Är webbadressen korrekt eller kan den vara fejkad för att se trovärdig ut? Lita inte på något första gången du hör eller ser det, undersök innan du sprider informationen vidare. Ett sätt är att bildgoogla på en påstådd nyhetsbild, påhittade nyheter har ofta använt dramatiska bilder som kan vara flera år gamla för att ”bevisa” sitt påstående.

Mycket har hänt med tekniken sedan Gutenbergs tid. Det känns som att nästan allt har hänt sedan dess. Men hur mycket har vi människor förändrats? Vi behöver mer än någonsin vara kritiska till all information vi ser.

Källor: