Den djupaste delen av gruvan i Kiruna går 1540 meter under bergets ursprungliga topp. Den djupaste gruvan på jorden går ner nästan fyra kilometer djupt. Men kan man ha gruvor i rymden?

Den del av en resa till mars som det går åt mest bränsle för är den första biten. Bränslet utgör 90% av vikten vid start för att raketen ska kunna slita sig loss från jordens dragningskraft. Sen behövs bränsle för att hålla kursen och för att bromsa in när raketen kommer fram. Tänk om det fanns en tankstation längs vägen?

Gruvarbetarlag vid en gruvöppning
Gruvor här på jorden kan ofta vara mycket tuffa miljöer. Här är gruvarbetare framför mynningen till Sveagruvan på Spetsbergen, 1918. Foto: Tekniska museet

Men det är inte säkert att det är tillåtet att öppna gruvor på månen, eller någon annan planet, asteroid eller komet. Eller också är det inte förbjudet? Detta är som med haven, de tillhör alla och samtidigt ingen. För att det inte ska bli bråk om hur vi använder dem har alla länder diskuterat och kommit överens om vad som är tillåtet. Ett enskilt land kan lagstifta om hur ett företag får utvinna naturresurser i rymden.

Flera företag undersöker möjligheterna att öppna gruvor på månen. Det är inte bara för att hitta guld och sällsynta grundämnen. Det är för att hitta vatten, men vad är vatten bra för? Jo, raketerna använder väte och syre och med hjälp av solenergi går det att dela upp vattnet för att tillverka raketbränsle. Vid månens poler och i skuggiga delar av kratrarna finns fruset vatten. På månen skulle gruvmaskiner bryta isen. Eftersom månen har en svagare dragningskraft än jorden är det lättare att ta materialet därifrån. Raketbränslet skulle kunna tillverkas på särskilda satelliter som får sin energi från solpaneler. Sedan har marsresenärerna en plats för mellanlandning och tanka raketen. De kanske får lite fika med en fin utsikt över jorden?

Bild av astronaut på månen med ett grusprov i handen
Astronauten Alan Bean med ett grusprov i handen. I visiret en reflektion av Charles Conrad som tog bilden med en svensk hasselbladkamera, EVA 2, Apollo 12, november 1969 Foto: NASA

De amerikanska astronauterna i Apollo-programmet hämtade hem 382 kilo grus från månen mellan 1969 till 1972. Hela programmet uppskattas ha kostat 1325 miljarder kronor i dagens värde. Det blev nog historiens dyraste grus? Om rymdgruvor ska bli lönsamma behövs billig och lätt tillgänglig teknik för brytning. Och kanske efterfrågan kommer med skytteltrafik till Mars? Det finns bedömningar om att gruvor i rymden kommer att vara verklighet om 10-15 år. Inte bara på månen utan också i asteroidbältet.