Hur stor är en molekyl?

Luftmolekyler över Stockholm, en decemberdag 2012.

Nu fick vi en sån där svår fråga igen. Typiskt att det är barn som ställer de svåraste frågorna, fast det är bara roligt att försöka svara. Den här gången var det Fanny som ringde från Lommarskolan ÅR 3 och undrade om molekyler:

– Hur stora är molekyler?

– Kan de spricka?

– Är de varma eller kalla?

– Kan man se en molekyl, eller måste man ha mikroskop?

Till att börja med, vet en tredjeklassare vad ett grundämne är? Jag frågade. Nej, men vi kunde tillsammans räkna upp några: guld, järn… ämnen som är speciella och kan blandas till molekyler. Det blev en bra början. Molekyler då? Ja, en tredjeklassare känner till koldioxid. Det är blandat av grundämnena kol och syre. Syre finns i luften. OK, då kommer vi till frågorna. Hur stor är en molekyl, något jag inte reflekterat över eftersom de är så små. Atomubåtsman Malte Lindeman (Hasse Alfredsson) förklarade det så att om man fyllde en låda med ” molekyler ända upp till kanten så att den var alldeles proppfull. Då skulle det ändå få plats en molekyl till.”. Fanny köper nog inte förklaringen, tänker jag, och känner säkert inte till Lindeman.

Tack vare Fanny har jag nu lärt mig något nytt: DNA-molekylerna, sådana som finns i de 46 kromosomerna i en cell och bär våra arvsanlag, är 2,7 meter sammanlagt. Men bara 2 nanometer tjocka. Stora och samtidigt så ofattbart små. Det kan man ju inte berätta för en tredjeklassare, eller kan man? Nej, jag fastnade för att berätta att de var så små, att till exempel vattenmolekylen (aha, molekyl är något vatten består av) är så liten att den kan krypa genom hur små hål som helst. Det var lockande att prata om att detta används vid omvänd osmos för att snabbare få rent vatten. Tekniken efterliknar naturliga cellers egenskap att kunna släppa genom bara de små vattenmolekylerna men inte salter eller större partiklar som bakterier, genom ett filter med mikroskopiska hål och högt tryck på smutsvattnet. Nå, jag behövde inte förklara detta.

Men kan de spricka, och är de varma eller kalla? Jag sade till Fanny att molekyler inte har de egenskaperna av sig själva, utan att de påverkas av omgivningen, eller jag sa att om man stoppade dem i kylskåpet blev de kalla och om man tände eld på dem blev de varma och började ”spricka” eller dela på sig till andra molekyler som man hittade i askan och i röken. För att se dem måste man definitivt ha ett mikroskop. Gärna ett elektronmikroskop, sådant som Lennart Nilsson använde för att fotografera människans celler. Men till och med då syns knappt molekylerna. Hoppas Fanny inte blev avskräckt från att fortsätta utforska naturvetenskapen!

– Vad skulle du svarat?