Kryptograf med pappersrullar och läderväska.
Kryptografen typ C-446-A utvecklades 1944-1945 av Boris Hagelin vid AB Cryptoteknik i Stockholm.

Människor har väl alltid känt ett behov av att ha hemligheter? Ett exempel på kryptering av information från antikens dagar är Caesarskiffret. Gaius Julius Caesar kodade sina meddelanden genom att förskjuta alfabetet tre steg. C som i Caesar, den tredje bokstaven i alfabetet, fick ersätta A (D=B, E=C o.s.v.).

Nyckeln till krypteringen var alltså ”3”. Prova att använda en annan nyckel, till exempel 5,8 eller 9. Meddelandet kommer att se olika ut. Men det är ganska lätta att avkoda ett Caesarskiffer, när man förstått principen. Dubbla bokstäver är oftast konsonanter och vissa bokstäver är vanliga i språket. Ord som bara är en bokstav är troligen ett i.

Några av Tekniska museets chiffermaskiner representerar en teknik med bara 100 år på nacken och har en intressant bakgrund. Arvid Gerhard Damm fick patent 1919 på en sådan maskin som fungerade enligt en rotorprincip. Den byter ut bokstäver, liksom Caesar gjorde, men på ett mer komplext sätt. Damms firma AB Cryptograph som startat 1918 anställde Boris Hagelin 1922 vilken tog över ledningen av företaget 1925.

Efter andra världskriget flyttade Hagelin till Schweiz där han startade ett nytt företag 1952 för att fortsätta verksamheten, AG Cryptoteknik. De apparater som han konstruerat tillverkades i stort antal och användes inom militär och diplomati av många länder. Nyligen framkom uppgifter om att varianter av dessa maskiner hade gjorts så att amerikanska underrättelsetjänsten lätt kunde avkoda meddelanden som krypterats på dem.

Här kan du se tidiga chiffermaskiner i våra samlingar.