Genom att undersöka olika relationer för vårt Junkersflygplan kan vi hitta något nytt att berätta om. Få har upplevt ett sådant plan. Många har en relation till att flyga.

Tillsammans med Malmö museer och Göteborgs stadsmuseum undersöker vi på Tekniska museet hur vi kan använda ”Tingens metod”. Tack vare stöd från Kulturrådet har vi kunnat göra detta under 2018-2020. När projektet avslutas har vi tagit fram en vägledning för hur museer kan jobba med denna metod. Följ med bakom kulisserna!

Tingens metod innebär att vi öppnar för omvärlden för att hitta det viktiga och angelägna i våra samlingar. Vi spar föremål för framtiden i museerna. Traditionellt är det museerna själva som tolkar föremålens betydelse och historia. Genom att undersöka föremålens många relationer, kan vi se berättelser och sidor av dem som vi kanske missat annars. De flesta som har kunskapen arbetar inte på ett museum, men många besöker ett.

Detta är en metod som tagits fram av Norsk Teknisk Museum, Kulturhistorisk museum i Oslo och Oslo museum under 2015-2017. De vill kombinera önskan om öppenhet och inkludering med museernas kärnaktiviteter förvaltning, forskning och förmedling. Tingenes metode innebär att tinget, saken, får stå i centrum av ett ting, en församling. Läs mer på tingenesmetode.no.

Tre museer

Vi är tre svenska museer som står inför förändringar. Alla arbetar med förnyelse i utställningarna. Museernas roll i samhället diskuteras; för vem, av vem? Inkludering och öppenhet är en grundförutsättning. Malmö Museer vill använda Tingens metod för att dokumentera avvecklingen av kärnkraftverket i Barsebäck. Göteborgs stadsmuseum arbetar med att ta fram en 1900-talsutställning om ett samhälle som förändrats dramatiskt och undersöker detta med Tingens metod.

Tekniska museets rötter finns i den teknologi som nu beskrivs som rot till de utmaningar vi fått inom klimat och miljö, fossil energi och industrialisering. När vi om några år fyller etthundra år vill vi kunna berätta om hur tekniken ska hjälpa oss att klara de kommande hundra åren. Med Tingens metod kan vi undersöka hur ångmaskinen, separatorn, flygplanet och bilen inverkat på oss, på samhället, på miljön. Dessa ting har alla sina egna relationer till olika aktörer; det kan vara allt från uppfinnare till användare men också forskare och andra.

Klas Grinell, idéhistoriker och kulturstrateg i Göteborg berättar om aktör-nätverksteori.

Ett led i vårt gemensamma projekt är att träffas och utbyta erfarenheter för att samtidigt fylla på med kunskap. Så skedde häromsistens i Göteborg, då vi tillbringade ett par dagar tillsammans och lärde oss mer om den teoretiska bakgrunden samtidigt som vi delade med oss av råd och dåd. Vi fick bland annat en idéhistorisk översikt över den tankemylla som Tingens metod gror i. En viktig inspiratör är Bruno Latour som i utställningen Making things public hävdade att demokrati skulle se helt annorlunda ut, om vi tog utgångspunkt i ting och materialitet istället för politiska ställningstaganden.

Våra norska vänner sammanfattar problemställningarna i Tingens metod till:

  1. Vad innebär det om vi tänker att ting är relationella?
  2. Hur kan det att ta utgångspunkt i tingen göra att museet öppnar sig för nya människor och perspektiv?
  3. Hur kan det att ta utgångspunkt i tingen bidra till utvecklingen av nya metoder för tvärvetenskapligt samarbete på museer?

Projektet följs av Riksantikvarieämbetet

Ämbetets roll att vara stödjande och ”se till så att kulturarvet bevaras, används och utvecklas på hela arenan”. Det kan vara en viktig faktor för att den process vi satt igång också sprider sig till andra museer i Sverige. Intresset från kollegor är stort, har vi förstått när vi berättat om projektet på museernas vårmöte och liknande tillfällen. På K-Blogg berättar våra följare om projektets framskridande.

Här på Tekniska museets blogg kan du ibland se våra funderingar kring föremål och företeelser som vi tar upp och diskuterar. Följ taggen ”Tingens metod”.