C E Johansson (1864-1943). Foto: Tekniska museets arkiv
Han kallades för världens noggrannaste man och kunde enligt egen utsago klyva ett hårstrå i tvåhundra delar och mäta det med sin kombinationsmåttsats. Vi vet fortfarande inte hur han bar sig åt för att skapa sin berömda måttsats men vi vet att med hjälp av den bidrog han till att förändra världen.
Carl Edvard Johansson föddes den 15 mars 1864 i Västmanland. När han arbetare som besiktningsmästare vid Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori i Eskilstuna under 1890-talet insåg han vilken betydelse precisionsmätning hade för serietillverkning. Den industriella serietillverkningen låg fortfarande i sin linda och just tillverkningen av skjutvapen präglades tidigt av masstillverkning i serier. Arméer skulle kunna förses med exakt likadana gevär vars delar skulle gå att byta ut mot varandra och därför var tvungna att vara standardiserade och tillverkade med precision. För detta krävs exakthet i alla mått. De mätverktyg och maskiner som användes i produktionen behövde kunna kalibreras med en stor exakthet och tillförlitlighet. C E Johanssons svar på det problemet var att utveckla en standardmåttsats för kalibreringen. Måttsatsen innehöll 102 passbitar av härdat stål. Genom att kombinera dem kunde de ge alla mått mellan 1 mm och 201 mm i steg om 0,01 mm, vilket motsvarar cirka 20 000 olika måttvärden. Måttsatsen var så exakt och bitarna slipade med så stor precision att de fastnade mot varandra om man förde ihop dem.
C E Johanssons måttsats. Foto: Peter Du Rietz
Johansson byggde om sin hustrus symaskin för att kunna tillverka måttsatserna. Han grundade även ett eget företag, C. E. Johansson AB, och började sälja måttsatsen på världsmarknaden 1907. Succén var inte given men han vann snart stora internationella framgångar, bland annat i USA där han startade ett dotterbolag, C. E. Johansson Inc. De amerikanska myndigheterna beslöt 1915 att alla materialleverantörer till krigsmakten skulle använda Johanssons måttsats. När han själv flyttade till USA 1923 hyllades han där eftersom han med sin måttsats ansågs ha bidragit till att USA kunde genomföra en snabb militär upprustning och sedan framgångsrikt gå in i första världskriget. Krig hade blivit allt mer industriellt och i denna sorts krig kunde en måttsats tillverkad på en gammal symaskin påverka styrkeförhållandena.
Efter första världskrigets slut fick Johanssons amerikanska dotterbolag ekonomiska problem men Ford Motor Company köpte upp C. E. Johansson Inc och tog över tillverkningen av måttsatserna. Henry Ford hade redan hunnit revolutionera bilindustrin genom att kombinera serietillverkning med löpandebandmetoder. De stora tillverkningsvolymerna och de förhållandevis komplexa konstruktionerna med många detaljer och komponenter krävde standardisering och precision. C E Johanssons innovation blev ett avgörande redskap i detta arbete. Han spelade därför en stor roll för utvecklingen av den moderna industriproduktionen där bilindustrin var en central aktör. I det nya industriellt präglade samhälle som växte fram och formades runt bilen och masstillverkningen av industriprodukter utgjorde Johanssons kombinationsmåttsats en av grundstenarna. Enligt legenderna om C E Johansson var han tillsammans med Henry Fords son Edsel de enda som fick kliva in i den store bilkungens kontor utan att knacka. Biltillverkaren Cadillacs grundare sägs dessutom bara ha tagit av sig sin hatt för två personer, den amerikanske presidenten och C E Johansson.
Johansson gick i pension 1936, vid 72 års ålder och återvände till Sverige och Eskilstuna. Sju år senare, 1943, avled världens noggrannaste man. Hans företag och innovationer lever dock vidare än idag.
Facebook
Youtube
Lämna ett svar