Interiör från Eksjö hemutställning.

Interiör från Eksjö hemutställning. Elektrolux dammsugare var ett hjälpmedel i kampen mot Lort-Sverige.

Allergi är en av våra största folksjukdomar och ungefär var femte svensk har någon form av allergi.

När kroppens immunförsvar kommer i kontakt med ämnen som egentligen inte är farliga, till exempel hudavlagringar från katt eller pollenkorn som virvlar omkring i luften överreagerar immunförsvaret och allergi uppstår. Forskning har dock visat att vi har för lite bakterier omkring oss, att små barn behöver exponeras för både det ena och det andra, om immunförsvaret ska fungera.

Vad beror detta på?

Hygien är ett ord vi pratat om sedan långt tillbaka i tiden och hygienterorin är en relativt vanlig förklaring till varför så många blir allergiska. Teorin handlar i grunden helt enkelt om vilka bakterier och mikrober vi utsätts för och inte utsätts för redan som barn. Ju mer vi håller rent omkring oss desto färre bakteriekulturer möter vi och det kan ge upphov till större sannolikhet att drabbas av allergier.

Varför ökar allergier hela tiden? Lever vi för långt ifrån naturen och smutsen? Lever vi en livsstil som gör att vi har kommit längre från naturen och de mikroorganismer som kan skydda oss mot allergier? Jämför vi början av seklet med idag så är det en stor skillnad i hur vi exponeras för smuts och smittoämnen. När vi tar bort smittoämnen försvinner också mikroorganismer som svampar och bakterier, som har en kraftig skyddseffekt mot allergier.

Hur hamnade vi här?

Synen på renhet och hygien har varierat under åren. Under antiken dyrkades flera gudar och gudinnor i hygienens tecken. Men under medeltiden ansågs det hädiskt att bekymra sig för mycket om kroppen. Dålig hygien kunde då förknippas med stark tro. Under 1700-talet blev renhet och korrekt levnadssätt modernt men hälsosträvanden begränsades till en liten social grupp med tillräckliga resurser för att kunna följa de hygieniska råd som stod att läsa i böcker. Under 1800-talet, med inspiration av vetenskapen framträdde ett nytt ideal. Människan skulle leva på et sätt som gav henne ett gott liv men som också gjorde samhället största nytta. Hygienen blev ett modeord. Det pratades om farliga bakterier och att dessa varelser trivdes i damm och smuts. Sjukdomar kunde därför bekämpas med hjälp av god hygien. Alla områden inom det privata och offentliga livet skulle ringas in för att bekämpa varje källa till sjukdom och ohälsa.

Kvinna dammsuger.

Reklambild för Hoover dammsugare. Foto: Hansa Foto/Tekniska kmuseet

Krig förklarades mot dammet och när de tidiga dammsugarna lanserades var de industriålderns första elektriska hushållsmaskiner som skulle underlätta hygienismens arbete för hembiträden och hemmafruar. Med dammsugaren artikuleras en diskussion om smuts, hälsa och civilisation.

Det var industrialismens, framsteget och framtidsoptimismens tid, men det var också epidemierna, krigen och fattigdomens. Bara några år innan dammsugaren kom dog 50 miljoner människor i spanska sjukan – fler än i första världskriget.

Detta var innan antibiotikan kom, men efter upptäckten av bakterier och att sådana förutom på kroppen, finns i smuts och damm. Genom att betona de hygieniska fördelarna blev dammsugaren en produkt ingen kunde motstå. För den stora massan fanns det inte ekonomiskt utrymme för en sådan produkt men vid elektrifieringens andra epok, från 1920-talet, gjorde den allmänna standardhöjningen i samhället och framväxandet av en medelklass, att fler hade råd att köpa sig en dammsugare. 1921 lanserade Electrolux sin första storsäljare, modell V och Electrolux kom här med att bli världens dammsugare för allt och alla i kampen mot smutsen.

Hur ska vi då leva? För mycket smuts är väl ändå inte bra?

Idag vet vi att lite smuts är bra. Sjukdomar kan snarare uppkomma på grund av brist på olika ämnen i miljön. Sådant vi kanske städat bort i jakt på det kliniskt rena. Forskarna drar slutsatsen att en mer traditionell livsstil, med mindre städning, trängre boende och mer kontakt med husdjur, är bra för utvecklingen av kroppens immunförsvar.

Hur tänker barnen?

Vid två tillfällen samlade vi två klasser ÅK 1 för att prata om dammsugaren. Om teknik som löser problem och som skapar problem. Hur tänker de kring vilka problem som dammsugaren löst och vilka problem som den har skapat?

Det resoneras kring att dammsugaren uppfanns för att man inte skulle bli sjuk, även om det vid första anblick av de äldre dammsugarna från 1940-talet snarare kan liknas vid en brödrost än en dammsugare.

”Dammsugaren tar upp smutsen så det inte ska bli smutsigt”- helt enkelt. Innan dammsugaren utfördes städning med sopborste, med mopp, med händerna eller med en trästång med gult gräs i änden. Dammsugaren uppfanns enligt barnen från allt mellan 200 år sedan till 50 år sedan.

När dammsugaren kom blev livet enklare för de som hade det jättestressigt. ”Man kunde göra något annat som är jätteviktigt”. Och dammsugaren blev en sådan succé för att ”man kunde hålla rent i huset och man fick mindre chans att få sjukdomar”.

Problemet med dammsugaren är dock att den kan suga upp sådant som den inte ska suga upp, tex legobitar. Sedan är det ett problem med dammsugarpåsarna, när vi kastar dem så kommer smutsen tillbaka till naturen. Ja vad ska vi göra med all smuts när påsen är full?

Ett annat problem är att dammsugarna kan fastna i sin sladd och då blir det kortslutning.

Två tredjedelar av barnen har en städerska som kommer hem ca varannan vecka och städar när inte mamma och pappa gör det.

När vi pratar om allergier och hur vi ska lösa problemet som vår rena hygieniska tillvaro skapat så tänker de att ”vi kanske ska ha en städdag i veckan så vi får lite smuts runt oss”, ”vänta två, tre veckor med att dammsuga, så det inte blir så rent” eller kanske rent av ”börja använda sopborste igen”.

En snillrik lösning för att slippa städa överhuvudtaget är att ”ha en stor sug vid dörren som suger ut all smuts ur huset” och en annan fundering var huruvida kaptenen på skeppet Vasa kanske hade kunna överlevt sin bakterieinfektion om det funnits dammsugare ombord?

Under vår workshop löste vi inte problemen som innovationen dammsugaren skapat men vi kom fram till massa goda idéer och råd. Och kanske var det så att barnen sedan gick hem och sa till sina föräldrar att Tekniska museet sagt att de inte behöver städa så ofta, att det ska vara lite smutsigt. Vad mötet med de gamla dammsugarna hade för effekt på 7-åringarna återstår att se. Med gott hopp om framtiden.