Samling kring radion

Bild från Otto Cantzlers bok “När radion kom till stan”. Östergötland, omkring 1930.

I Sveriges Riksdag hade debatten varit het i början av 1920-talet: Skulle det nya mediet byggas ut privat, eller skulle staten ansvara för det och låta radion bringa kultur i minsta koja?

Tidskriften Radiolyssnaren 1/1932

Tidskriften Radiolyssnaren gavs ut av förlaget Åhlén och Åkerlund mellan 1927-1935 med artiklar och programtablåer för svenska och utländska stationer. Ur Tekniska museets arkiv.

Den första tiden 1925 sände Radiotjänst program några timmar varje kväll. Året därpå var det sändningar en halvtimme mitt på dagen och från klockan 18. På söndagarna kunde man lyssna på högmässan, sedan var det sändningar av program på eftermiddagen och kvällen. Det fanns föreläsningar och radioteater. Ambitionerna var höga.

Omkring 1930 hade sändningarna ökat i omfattning. Varje dag var det gymnastik klockan 07:15, följt av en morgonandakt. Strömmingsnoteringarna sändes 12:30, följda av väderleksrapport och sedan Riksbankens valutakurser samt fondbörsnoteringarna. Men så mycket fanns inte på söndagsförmiddagar, då hade ABF en halvtimme 10:30 innan högmässan som varade fram till väderleksrapporten 12:45.

Den som investerat i en bättre radiomottagare med ”god antenn” rattade in stationer i fjärran; där fanns Oslo och Paris, Reykjavik och Wien med symfonikonsert eller grammofonmusik. Lyssnaren fick leta efter rätt station och i lurarna kanske det sprakade ”Hallo, Hallo, hier Radio-Wien, Sender Rosenhügel” eller ”Hallo, Hallo, Polski radio Varsjava” (oftast kvinnlig hallåman, står det för säkerhets skull i listan över stationer).

I en följd inlägg kommer vi att berätta om radions första decennium i Sverige, om vad man kunde lyssna på och hur man fick tag på mottagare. Häng med!

Läs mer om rundradion i Sverige