Lördagen den 21 mars 2020 öppnade Tekniska museet utställningen HyperHuman om gränssnittet mellan människa och maskin. I utställningen visar museet världens första kommersiella parallelldator och AI-dator, Connection Machine, från 1987. Genom denna dator öppnade sig nya möjligheter för hantering av… Fortsätt läsa →
Människor har väl alltid känt ett behov av att ha hemligheter? Ett exempel på kryptering av information från antikens dagar är Caesarskiffret. Gaius Julius Caesar kodade sina meddelanden genom att förskjuta alfabetet tre steg. C som i Caesar, den tredje… Fortsätt läsa →
Vad får du i lönekuvertet? Sannolikt en lönespecifikation, men fram till 1960-talet var det vanligaste att lönearbetare fick kontanter i sitt lönekuvert som de hämtade på arbetsplatsens lönekontor. I den mån lönepengarna sedan sattes in på ett bankkonto var det… Fortsätt läsa →
Vi har återupptagit nördcaféerna! Denna gång på ett lite annorlunda sätt. Vi tog fram några föremål, bilder och dokument ur våra samlingar från telefonhistorien. Dem satte vi fram i Läsesalen och pratade kring. Vår ”nördgeneral” Nils Olander presenterade nördcaféet och… Fortsätt läsa →
I mars månad år 2000 var det samlade börsvärdet på stockholmsbörsen 4800 miljarder kronor, varav företaget Ericssons värde utgjorde mer än en tredjedel. Förväntningarna var vid 1900-talets slut stora på den nya ekonomin, som omfattade både internet och mobila nätverk…. Fortsätt läsa →
Baltic Super 20 var en byggsats till en mer avancerad radiomottagare. Med sju elektronrör och många inställningsmöjligheter gick det att lyssna på avlägsna radiostationer. Tillverkaren av byggsats och beskrivningar hade fabrik i Sundbyberg på 1920-talet. Deras produkter hade spridning, inte… Fortsätt läsa →
I samband med museets Megahelg 7-8 maj 2016 visar vi och berättar om några unika föremål ur museets samlingar. De är alla unika eftersom de byggts av entusiastiska radiolyssnare för snart hundra år sedan. Ingen är den andra riktigt lik. Se… Fortsätt läsa →
Den enklaste radiomottagaren när radio var nytt på 1920-talet hade i princip bara fem delar: en antenn, en kondensator, en spole, en detektor och ett par hörlurar. Antenn Antennen fångar upp signalerna från radiostationen. Den behöver vara ungefär lika lång som den våglängd… Fortsätt läsa →
Många valde att bygga en egen mottagare när radio var nytt i Sverige. Om sändaren fanns i närheten var tekniken inte så komplicerad. Det mesta kunde man köpa i närmaste järnaffär. Man måste ha spolar; det räckte att linda upp… Fortsätt läsa →
© 2024 Tekniska museets blogg — Drivs med WordPress
Tema av Anders Noren — Upp ↑