Ockelbo snöskoter

En skoter i museets samlingar har varit trogen arbetshäst åt Televerkare i deras sökande efter fel längs stolplinjerna i ödemarken. Den är tillverkad av svenska Ockelbo och är målad i klar teleorange färg med påskriften ”TELE” på sidorna. Till skotern hör en matchande orange skoteroverall.

Snöskoter verkar vara ordet på mångas läppar i dagar som dessa. Sverige hålls i vinterns järngrepp och snön faller i varierande men för många besvärande mängd i norr som söder. Snön orsakar kaos i varje fall, tåg och bussar ställs in, bilar halkar av vägen. Ja, det finns också de som uppskattar snön. Särskilt skidåkare, pulkåkare, stjärtlappsåkare och… skoterburen ungdom. Senaste onsdagskvällen stod Kungliga huvudstaden still, så när som på alla promenerande förortsbor som försökte hitta hem. På Ladugårdsgärde utanför museet spårade en snöskoter för hugande motionsskidåkare. Ingen reagerade särskilt på den men däremot när X-gamesstjärnan Daniel Bodin från Malung kuppade och tog en skotertur genom folktomma gränder i Gamla Stan.

I stora delar av landet, Norrland utgör mer än halva Sveriges yta, är snön pålitligare än söderöver. Där är skotern minst lika vanlig på vintern som mopeden på sommaren. De första fordonen som anpassades för snö var kanske kälkar som fick påhängsmotor. Enligt Sveriges Snöskoteråkares Centralorganisation och många andra var Carl Eliasons Motor-Toboggan  det första steget på vägen. Uppfinnare av den moderna snöskotern var Joseph-Armand Bombardier som fick patent i hemlandet Kanada 1960 och i USA 1962, produktionen var igång sedan 1959.

Skotrarna är också viktiga arbetsredskap i väglöst land. I museets samlingar finns en snöskoter Ski-Doo med dubbla drivband, från Armand Bombardier Ltd. Den har plats för en förare och en passagerare och har dragkrok för att kunna ha en släde på släp. Med två drivband blir den dragvilligare än snabb. Tjänstevikten är 190 kg och motorn av märke Rotax har blygsammma 8 hk och kom upp i en hastighet av ca. 30-40 km/t. Denna modell var den första med två drivband samt plastkåpa över fronten. Den köptes in av Lappväsendet 1963 för utvärdering av skotern som hjälpmedel vid renskötsel. Givaren köpte skotern begagnad och använde den för fiske och friluftsliv, både i Malmberget, Kebnekajseområdet och senare i Småland. Priset var 2700 kronor. Den har inte använts efter 1995 och ställdes av 1996-06-20.

Entreprenören och uppfinnaren Lennart Nilsson i Östersund ligger inte bara bakom den svenska snökanonen, han uppfann också ”motoriserad skidåkning” i form av ett aggregat med banddrift men utan egna medar så att man kunde ta sig fram snabbare med skidor på fötterna. Denna uppfinning hette Larven och blev världskänd när den figurerade i filmen Björnön 1979 med bland andra Donald Sutherland, Vanessa Redgrave och Richard Widmark i rollistan. Tyvärr har inte någon sådan nått museet, än. Idag närmar sig Larven kultstatus. Kanske det står någon Larven i en lada och väntar på att återupptäckas?