Waldemar Poulsens Telegrafon  byggde på hans patent från 1899 där han förespådde såväl ljudbandet som datalagring på band, hårddisk och disketter. Poulsen demonstrerade apparaten och spelade bland annat in den österrikiske kejsaren år 1900.

Waldemar Poulsens Telegrafon byggde på hans patent från 1899 där han förespådde såväl ljudbandet som datalagring på band, hårddisk och disketter. Poulsen demonstrerade apparaten och spelade bland annat in den österrikiske kejsaren år 1900.

Möjligheten att bevara det flyktiga telefonsamtalet var ett av tio användningsområden som Edison såg för sin fonograf 1878.

Ett problem med att sammanföra telefonen med telegrafen, var att fonografen var helt mekanisk. Den kunde inte utnyttja telefonens svaga signalström. Det kunde däremot telegrafonen som registrerade ljud magnetiskt på tråd. Denna första telefonsvarare patenterades av Valdemar Poulsen i Danmark 1899 och kunde kopplas till telefonen för att automatiskt lämna meddelanden och ta emot och lagra samtal. Telegrafoner tillverkades fram till 1917, då A/S Dansk telegrafonteknik gick i konkurs. Poulsen hade dock funnit förutsättningen för såväl trådspelaren, bandspelaren som datalagringen.

Telefonsvarare i modern mening börjar dyka upp på 1930-talet. Det fanns olika tekniska lösningar, exempelvis användes dubbla diktafonrullar för upp- respektive inspelning. I en annan variant spelades utgående meddelande upp från en grammofonskiva och inkommande meddelande registrerades magnetiskt, på tråd. När magnetbandet fick sitt genombrott under 1950-talet blev telefonsvararna enklare att konstruera.

Telefonsvarare undantogs, tillsammans med ringklockor, från Televerkets apparatmonopol 1981 och dessa produkter kunde fritt säljas av privata leverantörer. När telefonsvararen blev vanlig vid 1980-talets mitt var det apparater utrustade med mikrokassetter och tonkodning av start och stopp. Dyrare maskiner hade dubbla kassetter, en för olika utgående meddelanden och en för inkommande samt möjlighet till avlyssning från valfri telefon. 1993 uppskattas antalet telefonsvarare i det svenska telenätet till några hundratusental.

När det datoriserade växelsystemet AXE byggts ut i hela Sverige 1996 fanns telefonsvararen inbyggd som röstbrevlåda i växeln. Behovet av telefonsvararen som apparat i hemmet minskade. Med mobiltelefonerna nådde man lättare den man ville tala med och med röstbrevlåda i GSM-systemet minskade behovet ytterligare. En ”avmaterialisering” av telefonsvararen är enligt TeliaSonera en miljövinst och över en miljon av bolagets abonnenter telefonsvarare i telenätet istället. Företaget beräknade 2005 att besparingen i energi motsvarade den energi 3000 villor förbrukar på ett år.

 

Not. Bloggserien bygger på en artikel i museets årsbok Daedalus från 2006, här omarbetad och utökad, med flera nya illustrationer.