Tankomatkort i Tekniska museets samlingar.

Tankomatkort i Tekniska museets samlingar.

I dag är det en självklarhet att man ska kunna tanka sin bil vilken tid på dygnet som helst genom att använda bankkortet och tanka från en bensinpump med kortterminal. Få vet däremot att tankomaten är en svensk innovation som innebar början på en helt ny era av automatisering av tjänster, betalning och kundrelationer.

Det svenska säkerhetsföretaget Securitas lanserade vid S:t Eriksmässan 1964 en passerkontroll som bestod av ett system med hålkort, kortläsare och personlig kod. Vid passage genom ett vändkors fick den passerande trycka in sitt kort i kortläsaren och därefter trycka in sin personliga 4-siffriga kod på en knappsats. Efter lyckad identifiering kunde passage genom vändkorset genomföras. Varje passage registrerades på en klartextskrivare så att det gick att läsa av exakt vilka som hade passerat och när passagen hade genomförts. Detta var första gången fyrsiffriga pinkoder användes offentligt. Securitas marknadsförde sin innovation under namnet ”Securicoll” och sålde ett hundratal anläggningar i främst Sverige, Finland och England.

Ganska snart insåg de på Securitas att detta system skulle kunna användas till mycket annat och med samma princip utvecklade man en tjänst som innebar att kortinnehavaren istället för att passera en grind kunde tanka bensin vid en bensinpump som försetts med kortläsare och en knappsats. Den första tankomaten i världen installerades den 6 december 1965 vid ESSO-mackarna i Tumba, Västerås och Ystad. Tankomaten möjliggjorde för första gången automatiska köp med ett betalkort och en kod utan inblandning av servicepersonal.

Vidareutveckling av tankomatsystemet lades på Securitas dotterbolag Metior. Där utvecklades också nästa koncept för securicollsystemet – uttagning av pengar från en uttagsautomat. Världspremiär för uttagsautomater så som vi känner dem ägde rum på Uppsala Sparbank i juli 1967. Den var off-line, men den 7 maj 1968 invigdes världens första uttagsautomat som var uppkopplad mot bankens datorsystem. Platsen var Oxie Sparbank i Malmö. Under 1970-talet byggdes sedan systemet med uttagsautomater ut och automaterna blev allt vanligare runt omkring i våra offentliga rum. Kort med magnetremsa ersatte kort med stansade hål och idag är korten utrustade med chip. Parallellt med denna utveckling skedde även en utveckling inom IT-området som är nästan utan jämförelse. Datorernas beräkningshastighet, minneskapacitet och nätverk har möjliggjort en storskalig hantering av data som var otänkbar på 1960-talet.

Idag håller bankomaterna nästan på att bli obsoleta. Samma princip som Securicoll, med ett personligt betalkort och en fyrsiffrig kod, möjliggör även kontantfri betalning, vilket innebär att folk i allt mindre utsträckning tar ut kontanter via bankomaterna. Butiker och restauranger är sedan länge utrustade med online-uppkopplade kortläsare. Med utrustning som iZettle har dessutom den kontantfria handeln kunnat bli mobil och flytta ut till dörrförsäljare och torghandel. I hemmen har många kortläsare till sina bankkort för att kunna göra bankärenden via Internet eller för att identifiera sig gentemot myndigheter. Precis som Sverige var först med tankomat och bankomat anses vi idag vara ett av de länder som har kommit längst mot det kontantlösa samhället.

Men precis som Securicollsystemet registrerade vilka som passerade vändkorset och när passagen ägde rum så registreras idag allt vi gör med våra betalkort – vad vi köper, när vi köper det och var vi köper det. I det kontantlösa samhället har även den typen av information blivit ett värdefullt kapital som allt fler aktörer vill erövra. Därför överöses konsumenter idag av erbjudanden om kundkort och klubbmedlemskap. Våra köpvanor registreras och analyseras. Algoritmer räknar ut vilka andra vanor vi har, vilka produkter som kan vara intressanta för oss, vilken livssituation vi sannolikt befinner oss i och vilka behov vi har. Erbjudanden och reklam specialdesignas för varje kund och de behov som denna kund anses ha för stunden. Med hanteringen av så kallad Big data kan stora handelskedjor mejsla ut kunskap om oss som vi kanske inte skulle dela med oss av ens till släkt och vänner. Obehagligt eller inte, utvecklingen mot denna sorts relation mellan kund och företag inleddes med ett vändkors på S:t Eriksmässan 1964.