Intendent Emilie Sabel hämtar prototypen till Håkan Lans transponder i föremålsarkivet. Se den i vår utställning!

Intendent Emilie Sabel hämtar prototypen till Håkan Lans transponder i föremålsarkivet.
Se en prototyp från 1994 i vår utställning!

När uppfinnaren Håkan Lans fick höra om GPS, satellitsystemet för positionering, fick han en idé: Om till exempel flygplan hade apparater ombord som kunde ta emot och sända information om position, hastighet och kurs skulle det bli säkrare att flyga. Han började utveckla tekniken 1981 och fick patent på den 1996. Systemet blev världsstandard för stora fartyg år 2000 och för flygplan 2001.

Den 8 mars 2014 slutade transpondrarna ombord på flygplanet MH730 från Malaysia Airlines att sända. Planet, en Boeing 777 med 227 passagerare och 12 i besättningen är försvunnet och  misstankar finns att transpondrarna stängts av varefter planet ändrat kurs mot okänd ort. Vad är då en transponder? Man kan säga att det är en automatisk sändare och mottagare för radiosignaler. Det kan finnas flera olika sorter på ett flygplan som identifierar flygplanet för trafikledning eller sänder ut positionsangivelser. Den typ av transponder vi berättar om här fanns inte på MH730.

EF1006_23

Detta är en första prototyp från 1990.

Transpondern i museets samling består av en GPS satellitnavigator och en datorstyrd VHF-radio. Detta är en första prototyp från 1990, till den av Håkan Lans uppfunna datalänken. Den användes för inledande prover i både civila och militära sjö-, land och flygtillämpningar under 1990 och 1991.

Den insamlade informationen presenteras på bildskärmar så att den egna geografiska positionen syns tillsammans med andra farkoster i området. Informationen kan också samlas in av flygledning eller kustbevakning för att följa och övervaka trafik. För marina tillämpningar har systemet namnet Automatic Identification System, AIS. I flygsammanhang heter det VHF Digital Link, VDL mode 4. Systemet antogs som obligatoriskt krav för fartyg över 300 ton och som världsstandard av FN-organet International Maritime Organisation år 2000. För flygburna tillämpningar antogs systemet som världsstandard av FN-organet International Civil Aviation Organisation år 2001. Transpondrarna ingår i system ombord på fartyg eller flygplan där de dels håller reda på position via GPS-systemet, dels kommunicerar via VHF-radions datalänk med andra transpondrar med uppgifter om den egna farkostens färdriktning, hastighet och position. Lans uppfinning innebär att utrustningarna själva upprättar kontakten med varandra utan att det finns ett övergripande system som styr kommunikationen.

Lans började utveckla STDMA-tekniken 1981 och skaffade GPS-mottagare innan de egentligen fanns. Tio år senare fick han patent på i Sverige och 1996 i USA. STDMA utläses ”Self Organizing Time Division Multiple Access” och är släkt med mobiltelefonsystemens TDMA, med skillnaden att de transpondrar som Lans utvecklade sinsemellan avgör hur de ska kommunicera med varandra. I mobilsystemen finns en central styrning av fördelningen av tidsluckor till mobiltelefonerna. För att kunna experimentera och utveckla tekniken utbildade Håkan Lans sig till pilot och byggde ett flygplan av typen Glasair. Dess konstruktion i glasfiber lämpade sig väl eftersom planet påverkade kommunikationsutrustningen minimalt.

Systemet blev en framgång inom sjöfarten, eftersom det blev ett krav att ha dem ombord på fartyg. Det har förbättrat säkerheten till sjöss och fört med sig att fartygen kan följas på kartan i realtid. När det gäller flyg däremot valde luftfartsmyndigheten i USA (Federal Aviation Administation, FAA) och organisationen Eurocontrol, som samordnar frågor om luftfart i Europa 2003 att satsa på utbyggnad enligt VDL mode 2. En invändning mot Lans lösning var att det var ont om lediga radiofrekvenser, särskilt i tätt bebodda områden som Centraleuropa eller USAs storstadsområden där också flygtrafiken är tät.

Till skillnad från den teknik Lans utvecklat kan flygplanen med VDL mode 2 bara kommunicera med flygledningssystemen på marken, inte med varandra. Med hjälp av de system som används går det dock att få samma bild av flygplanens rörelser som av fartygens.

Fotnot: både flygplan och GPS hör till de 100 viktigaste innovationerna någonsin, enligt en undersökning Tekniska museet gjort.