Hjärnpilleri för fingrar och tår

Somliga ting går aldrig ur tiden. Rubiks kub har utmanat människor världen över i sedan 70-talet och i helgen kämpar kubare från ett flertal länder mot varandra i en fängslande kublösartävling i Stockholm.

År 1974 föddes vad som kommit att bli en av världens populäraste leksaker – 3D-spelet Rubiks Kub. Efter 39 år och över 350 miljoner sålda exemplar är den fortfarande förundrande underhållande. Årligen ordnas ett par hundra tävlingar i kublösande världen över och härnäst anordnas ett mästerskap på Tekniska museet i Stockholm. Tävlingarna har flera grenar, bland annat i att lösa kuben med fötterna eller med minst antal drag. Deltagare från ett flertal olika länder och i spridda åldrar kommer tävla mot varandra. Den yngsta deltagaren är endast 10 år gammal. Att lära sig lösa kuben snabbt kräver tålamod att lära sig alla stegen i en nybörjarmetod och många av de spelande är män som jobbar med eller studerar något naturvetenskapligt ämne.

– Det är inte så svårt som många kanske tror. Vill man bli snabb krävs det dock mycket träning för att kunna lösa kuben i färre steg och det kräver att man har en personlighet som gillar att nöta och analysera problem. Det handlar mer om intresse och motivation än om intelligens, berättar Gunnar Krig, delegat i WCA – den internationella tävlingsorganisationen för Rubiks kub.

I Sverige anordnas tävlingar tre gånger per år och här finns även runt 300 aktiva kubare. Trots det relativt stora antalet intressedelande individer, så finns det ingen svensk förening, utan communityn är löst sammanhållen kring websidan Swekub, olika forum och facebookgrupper. Den 23 och 24 november träffas de dock i verkliga livet när nästa tävling hålls på Tekniska museet för att ännu en gång lösa kuben och sätta nya rekord.

Gunnar Krig är en av de outröttliga kubarna och tillika svensk rekordinnehavare i att lösa Rubiks kub på 3×3 med en hand på 16,14 minuter. Han menar att varje lösning är någonting helt nytt, även om det nog inte ser ut så för en betraktare.

– Man blir aldrig fullärd utan lär sig hela tiden nya sätt att lösa ett visst mönster eller hittar nya genvägar som gör att man kan lösa kuben på färre drag. Det roliga är helt enkelt att se hur bra man kan bli. Ibland kan man såklart tröttna tillfälligt, men då kan man träna en annan gren ett tag, till exempel att lösa med ögonbindel eller med en hand. Då stöter man på nya utmaningar, speciellt i blindlösningen då man måste lära sig att memorera snabbt, det kan liknas med hur vissa kan memorera kortlekar.