OLPC XO-1

OLPC XO-1

Nicholas Negroponte presenterade en visionär idé vid världsekonomimötet i Davos januari 2005. Den handlade om att ge de fattigaste barnen i världen tillgång till en billig dator med internetuppkoppling och programvara baserad på Linux. Stiftelsen One Laptop per Child Foundation startades av Nicholas Negroponte samma år, 2005. Han var då professor i mediatekonlogi vid MIT Media Laboratory som han varit med och grundat. Hans historia som visionär var redan då lång. År 1982 var Negroponte med i ett projekt sponsrat av Franska staten som delade ut Apple II-datorer i en förort till Dakar i Senegal. År 1995 tecknade han en bild av framtiden för person-datorn i “Being Digital”. År 2002 fick ett 20-tal barn i en avlägsen by i Kambodja uppkopplade datorer, både barnen och familjerna upptäckte en fjärran värld. Det första engelska ord de lärde sig var Google.

Närmare 2 miljarder barn i utvecklingsländer kan inte få tillräcklig utbildning. Resultatet blir att barnen döms till ett liv i fattigdom. Men med bättre utbildning kan de istället påverka sin situation. Vart tredje barn i dessa länder går inte längre än fem år i skola. Många utvecklingsländer kämpar med snabbt växande slumstäder och saknar verktyg för att bekämpa fattigdomen. I en del länder läggs mindre än 150 kr om året per elev på utbildning. Det är en bråkdel av de 75 000 kr som en grundskoleelev i Sverige kostar.

När så den bärbara datorn OLPC presenterades vid FN:s internationella konferens om Informationssamhället i Tunisien 2005 var det som “hundradollardatorn”. Vid Negropontes sida satt FN:s generalsekreterare Kofi Annan. Nu skulle barn och skolelever i tredje världen få tillgång till kunskap genom ny teknik.

Datorn hade ingen hårddisk eller CD-läsare. Lagringsminnet är 1024 MB flashminne men extra minne eller diskar kan anslutas via USB. Den har inbyggd webbkamera och mikrofon. Man kan använda den hopvikt som e-bok, med kontroller för att bläddra vid skärmen. Gränssnittet är anpassat för barn och lämnar den traditionella skrivbords-symboliken med mappstruktur. Man skiljer inte mellan program och dokument, allt kallas för aktiviteter. En viktig funktion var att den fick stöd för trådlöst nätverk, där datorerna tillsammans bildar nät, s k “mesh network”. Då räcker det med en enda Internetansluten dator i närheten för att alla OLPC ska kunna utnyttja Internet. Just detta exemplar är en prototyp som museet fått av Pierre Ossman som var med och utvecklade program för nätverksuppkoppling. Det är värdefullt som exempel på utvecklingen inom OLPC-projektet i synnerhet och utveckling av programvara med öppen källkod i allmänhet.

Tangentbordet levereras med internationella tecken eller med thailändska, arabiska, spanska, portugisiska, västafrikanska, mongoliska, kyrilliska tecken samt tecken för urdu, ett språk i Pakistan eller amharic, ett semitiskt språk i norra Etiopien. När datorn började massproduceras i oktober 2007 kunde den spridas till bland annat Kina, Indien och Brasilien. Sponsorer var förutom MIT även sökmotorn Google, Linuxföretaget Red Hat och mediaföretaget News Corp. Det var svårt för projektet att nå idealpriset på högst 100 USD, 2008 låg det på närmare det dubbla. Som ett led i introduktionen gavs en möjlighet för intresserade att ge en dator till ett barn i ett utvecklingsland och i gengäld få en, priset för båda var då 399 USD.

Tiden har rusat på sedan konferensen i Davos. Då hade inte liknande hårddisklösa Ultra-Light PC som ASUS Eee kommit. När ULPC lanserades i Asien 2007 delade dessa kompakta datorer många egenskaper med OLPC; strömsnål teknik och ett kompakt format. De var också inriktade mot skolbarn, emellertid kanske inte i utvecklingsländer i första hand. Apples introduktion av iPad i början av 2010 blev ett viktigt steg i datorns utveckling. Den potenta surfplattan med pekskärm följdes av liknande, baserade på Googles operativsystem Android. Negropontes stiftelse OLPC går i samma riktning och den tredje generationen, XO-3, är en surfplatta med pekskärm. Nu kan också priset komma till den nivå som visionen var 2005. Men vem använder XO? Apple iPad har sålt i mer än 84 miljoner exemplar sedan 2010. Enligt en karta över spridningen används XO av knappt två miljoner.