Författare Anders
Som ett rop om hjälp löd frågan till oss på museet: ”Har i gömmorna hittat en dubbeltriod , 12AT7, som övrig text finns ”S E R” och ”SWEDEN”. Det är ett glasrör med B9A sockel, alltså från efterkrigstiden. Jag undrar… Fortsätt läsa →
Finns det någon i vår läsekrets som kan hjälpa oss? Vi har fått en fråga om kombinationsverktyget Sesam-Kvick som såldes av Aktiebolaget Industripatent. Verktyget är på en och samma gång konservöppnare, korkuppdragare, knivslipare, porterbrytare och glasskärare. Konservöppnaren ”Sesam” och korkuppdragaren ”Kvick” ska båda vara… Fortsätt läsa →
Diavoxen togs fram i en designtävling 1975. Det var Televerket och Ericsson som behövde en ny telefon för de digitala telefonväxlarna de utvecklade i det gemensamma bolaget Ellemtel, växlarna blev kända som AXE. Fyra designfirmor bjöds in och fick tre… Fortsätt läsa →
I dagarna arbetar elever i klass fem vid Fridaskolan i Vänersborg med att ta reda på fakta om uppfinningar. Telefonen ringer då och då här på museet… Jag och mina kollegor gör vårt bästa för att svara. Det har handlat… Fortsätt läsa →
Då kanske detta fynd från år 1938 i Tekniska museets arkiv kan komma väl till pass. Illustrationen är tagen ur en reklambroschyr för Paulins tandspruta med rubriken "Tandborsten kan ej rädda dem". Med hjälp av sprutan var det lätt att göra rent mellan tänderna och uppe i tandgårdens skrymslen och vrår vid tandköttet. Tandsprutan kopplas till handfatets vattenkranar. Det var två kranar då, varmt eller kallt...
Gabriel Paulin var civilingenjör och uppfinnare. Den mest spridda var en teknik för barometrar med hög precision. Han tog ut flera patent omkring 1920 både i Sverige och internationellt. Tillverkning av instrument enligt "System Paulin" skedde både hos C.E. Johansson i Eskilstuna och i USA. Barometern kunde användas som höjdmätare i flygplan och uppfinningen kom verkligen rätt i tiden då flyget just börjat få luft under vingarna. Meteorologer och arkeologer var andra användare. Meteorologer kunde man förstå, men arkeologer? Paulins barometer hade så god precision att den kunde användas på marken för att registrera höjdskillnader. Sedan var inte steget så långt till en precisionsmanometer för blodtrycksmätning, det blev också en produkt från System Paulin AB. Tandsprutan däremot fick kanske inte samma spridning. Ville man köpa en fanns det på NK i Stockholm, enligt broschyren, varuhuset hade ensamrätt på försäljning. Utanför huvudstaden var det inte lika lätt att hitta återförsäljare utan man fick vända sig direkt till civilingenjör Paulin i Nockeby. Har du kanske sett en sådan tandspruta, kanske använt till och med? Låt oss veta! En sista fråga: vem var "Lill-Greta" på bilden?Enligt Dagens Nyheters artikel om en studie av ungdomars frätskador på tänderna dricker tonåringar upp till 167 liter läsk per år. Då kanske detta fynd från år 1938 i Tekniska museets arkiv kan komma väl till pass. Illustrationen är tagen ur en reklambroschyr för Paulins tandspruta… Fortsätt läsa →
Museet fick nyligen en förfrågan från ett samarbetsprojekt mellan ett par museer i Danmark och Tyskland. Den handlade om ett samtalsskydd för telefoner som formgavs 1958 av Osborne Johansson för varuhuset Ferd. Lundquist & Co i Göteborg. Kunde det hända… Fortsätt läsa →
Fråga: Jag arbetar just nu med ett projekt som har med telekommunikation att göra och är nyfiken på de slags hålkort som användes som provsignaler i Televerkets verksamhet och som finns avbildade på Kaknästornet. Har du information om detta och… Fortsätt läsa →
Fråga: Hej Anders, Har fått tag på en mycket udda nyckel som har ägts av en person som hade jobbat vid Televerket i Kalmar. Har du sett en sådan nyckel och vet du möjligen var och hur den har använts?… Fortsätt läsa →
Fråga: Jag köpte för ett tag sedan en gård. Nu när jag började ”gå” igenom gården lite. Så hittade vi en gammal tvättmaskin av märket Rurik (Karlshamn). Skulle så gärna vilja veta om gamla tvättmaskiner har något värde (tror inte… Fortsätt läsa →
Facebook
Youtube