Den automatiska nummersändaren Telerapid erbjöds Televerkets kunder från 1951, mot en extra avgift förstås. Telerapid kunde lagra 50 nummer mekaniskt, ”inprogrammerade” i metallskivor med hjälp av en speciell tång. Vid programmering klipptes ett hack i skivan för nollan, två för… Fortsätt läsa →
Nördcafé fyller fem år och firas med en livesamsändning med Sydafrika där man lånat idén och driver egna Nördcaféer. Kvällen till ära kopplas de två nördcaféerna ihop till ett gemensamt med temat skönhet vs beauty.
Vi fick en fråga, eller ska vi säga kommentar: Hej! Jag arbetar som inläsare av skolböcker för synskadade. I biologiboken jag läser in just nu förekommer Röntgen som mätenhet för strålning. Jag såg nu på er hemsida att det inte… Fortsätt läsa →
Minns du första gången du såg introt till Super Mario World, hörde musiken i Mega Man 2, eller den gången du fick The Sims i julklapp? Idag är vi mer fascinerande än någonsin av dataspel och nostalgin kring dem. Vi… Fortsätt läsa →
Möjligheten att bevara det flyktiga telefonsamtalet var ett av tio användningsområden som Edison såg för sin fonograf 1878. Ett problem med att sammanföra telefonen med telegrafen, var att fonografen var helt mekanisk. Den kunde inte utnyttja telefonens svaga signalström. Det… Fortsätt läsa →
George Eastman, grundare av Kodak, myntade 1888 devisen ”you press the button, we do the rest”. Den lilla Instamatic-kameran från 1963 med sina lätthanterliga kassetter och engångsblixtar låg naturligt i linje med Kodaks Browniekameror från 1900. Den enkla linsen med… Fortsätt läsa →
När Edwin Lands treåriga dotter en gång frågade varför hon inte omedelbart kunde få se en bild han tagit sporrades hans fantasi. Många år senare beskrev han hur han efter en timmes promenad hade fått huvuddragen till kamera, film och… Fortsätt läsa →
Har personsökningen blivit överflödig nu när vi kan snabbt kan se var våra vänner finns incheckade i sociala media? Omslaget till en katalog från LM Ericsson år 1958 visar med en bild hur en telefonist kopplar upp ett samtal i… Fortsätt läsa →
© 2024 Tekniska museets blogg — Drivs med WordPress
Tema av Anders Noren — Upp ↑