Vilken var den första datorn?

BESK från 1953 är den äldsta bevarade datorn i Sverige.

Två elever från Nättrabyskolan i Karlskrona vill veta mer om den första datorn och dess historia.

Liksom många andra uppfinningar finns det flera uppfattningar och åsikter om vilken dator som var den första. Det handlar mycket om vad man definierar som en dator. Under 1940-talet utvecklades en rad olika datorer som alla var först med något av det vi idag definierar som en dator. Trots det skulle de flesta av oss idag knappast känna igen dessa datorer som datorer – de hade vare sig tangentbord, skärm eller datormus.

I Sverige benämndes datorerna först som matematikmaskiner eller elektronhjärnor, möjligen datamaskin. Begreppet ”Dator” myntades först i slutet av 1960-talet av den svenske professorn i datalogi, Börje Langefors. Det engelska namnet ”Computer” är från början samma begrepp som det svenska ordet ”räknebiträde”, det vill säga en ofta kvinnlig yrkesgrupp som hade som uppgift att räkna på matematiska problem och vars arbetsuppgifter övertogs av datorn.

Den brittiske matematikern Charles Babbage konstruerade en ångdriven maskin som han kallade för ”The Analytical Engine” (Den analytiska maskinen), redan på 1830-talet. Problemet med att kalla den maskinen för den första datorn är att han aldrig lyckades tillverka den så den analytiska maskinen förblev enbart en idé med konstruktionsritningar, programmeringsförslag och visioner.

Istället blev det under andra världskriget som de första datorerna utvecklades.

Konrad Zuse i Tyskland byggde en serie tidiga datorer. Den han döpte till Z3 från 1941 är en av dem som brukar omnämnas som världens första. Det var den första elektromekaniska, programmerbara och helt automatiska digitala datorn. Det betyder att den var digital, dvs räknade med ettor och nollor som dagens datorer, den gick att programmera men den var elektromekanisk och inte som dagens datorer som är elektroniska. Den hade alltså reläer som slog mellan två lägen (1 och 0) istället för elektronrör eller senare transistorer.

Samtidigt med Zuse utvecklade amerikanerna John Atanasoff och Clifford Berry vid Iowa State University en dator som kommit att bli känd under namnet ABC (dock inte ABC80, som var en betydligt senare svensk dator). Det var den första programmerbara, elektroniska (elektronrör) och digitala datorn. Den testades framgångsrikt 1942, men när utvecklaren Atanasoff kallades in för krigstjänstgöring under andra världskriget lades projektet på is och glömdes i princip bort. Den togs aldrig i drift och vidareutvecklades aldrig av upphovsmännen.

I Storbritannien utvecklades under andra världskriget en topphemlig dator som kallades för Colossus. Den stod färdig att tas i drift 1944 och användes för kryptering och avkodning av krypterade tyska meddelanden. Colossus brukar anses som den första programmerbara, elektroniska och digitala datorn eftersom den till skillnad från ABC-datorn togs i drift och kom att användas. Liksom Z3 och vår tids datorer var Colossus alltså programmerbar och digital (ettor och nollor), men olikt Z3 var den även elektronisk och försedd med elektronrör istället för reläer. Colossus var som sagt topphemlig och förstördes efter kriget. Den blev allmänt känd först på 1970-talet.

Ofta brukar en dator som hette Eniac nämnas som världens första dator. Den var elektronisk (elektronrör), digital och programmerbar. Eniac stod färdig 1947 och användes bland annat för att utveckla vätebomben. De som utvecklade Eniac hade tagit en hel del inspiration och kunskap från ABC-datorn. Eniac anses ofta som en startpunkt i datorhistorien. Det var utifrån den som datorn senare kom att utvecklas i olika kommersiella versioner. Även om den inte var först kan den i viss mån betraktas som pappa (eller snarare förfader) till senare tiders datorer.

Den första svenska datorn var BARK (Binär Aritmetisk ReläKalkylator), den var en programmerbar elektromekanisk, digital dator som togs i drift 1950. Därmed blev Sverige det fjärde landet i världen att utveckla en egen dator (efter Tyskland, Storbritannien och USA). Den första svenska elektroniska datorn var BESK (Binär Elektronisk Sekvenskalkylator) från 1953.

Hur var det då med datorskärmen, musen och det grafiska användargränssnitt som vi förknippar datorn med idag? Konceptet formulerades först av forskaren Douglas Engelbart på 1960-talet. Han ledde en forskningsgrupp som ville utveckla datorn till att bli en teknik som skulle kunna hjälpa människan inom fler områden än tidigare och därigenom öka användarens intellektuella kapacitet. Han presenterade det nya datorkonceptet för publik första gången 1968 i vad som senare kommit att kallas för ”The Mother of all Demos”. Engelbart visade upp en helt ny slags dator som hade bildskärm, datormus, ordbehandling och mycket mer. Engelbarts dator var dock inte någon kommersiell produkt som gick att köpa. Några av hans forskare gick dock vidare till företaget Xerox för att vidareutvecklade Engelbarts idéer där. Resultatet blev datorn Xerox Alto från 1973. Den datorn, som var mer än bara en konceptdator, brukar räknas som den första datorn med grafiskt användargränssnitt som användaren arbetar i med en datormus. Altodatorn var mycket dyr och även om den tillverkades i många exemplar så blev den aldrig en kommersiell produkt tillgänglig i butik. Alto användes huvudsakligen på Xerox och i vissa amerikanska högskolor. Utvecklingsarbetet till Alto kom dock till användning i en senare Xeroxdator – Xerox Star (1981). Det var från den datorn som Steve Jobs hämtade idéerna till Appledatorerna Lisa (1983) och Macintosh (1984). Macintosh var inte den första datorn för hemmabruk men den brukar omnämnas som den första kommersiella och ekonomiskt överkomliga persondatorn med mus och grafiskt användargränssnitt. Den förändrade persondatorn och hur vi ser på datorn för alltid.